Ni slösar skattepengar på Almedalsveckan
Debattörerna: Almedalsveckan krymper – men blir dyrare för skattebetalarna
DEBATT. Nu har politikerveckan inletts i Almedalen. Almedalsveckan har vuxit explosionsartat i många år, men i år bryts den trenden.
Totalt minskar antalet evenemang rejält – men inte för det offentliga som fortsätter spruta pengar över politikerveckan. Årets politikervecka är förmodligen den dyraste någonsin för skattebetalarna.
Förra året slogs nytt rekord i antal evenemang i Almedalen, drygt 4300 stycken. I år har de minskat med nästan en femtedel, till 3525 evenemang. Det är ett betydande trendbrott mot de senaste årens massiva tillväxt. Bara två gånger tidigare har antalet evenemang minskat, men då högst marginellt. Det är symptomatiskt att i stort sett alla aktörer förutom det offentliga nu drar ner på sina aktiviteter i Almedalen.
Sedan 2010 har statliga myndigheter, kommuner och landsting mer än tredubblat sina arrangemang, från 154 till 514 ifjol. I år landar siffran på 527 evenemang och politikerveckan är därmed förmodligen dyrare än någonsin för skattebetalarna. Det finns ingen samlad statistik av hur mycket Almedalsveckan kostar skattebetalarna och många offentliga aktörer är dåliga på att redovisa hur mycket deras närvaro i Almedalen kostar totalt.
Men vår granskning av årets Almedalsvecka visar att notan för skattebetalarna landar på över 100 miljoner kronor. Det är lågt räknat och omfattar bara de offentliga aktörer som anordnar evenemang under veckan.
Till det kommer alla kommuner och myndigheter som deltar i andra aktörers evenemang, för många offentliga bolags medverkan eller för dem som bara är där för att nätverka och mingla. Vi har heller inte räknat med det stora antal arrangemang som genomförs av organisationer som helt eller delvis finansieras med skattepengar. Det totala antalet skattekronor som förbrukas i Almedalen är sannolikt långt mycket större.
Bland de mer avskräckande exemplen finner man Göteborgs stad. I år räknar Göteborg med att Almedalen kostar 1,53 miljoner kronor. Kostnaderna för staden har ökat med 20 procent på två år, och då ingår inte kostnader för arbetstid. Räknar man in även dessa landar notan enligt våra beräkningar på 2,2 miljoner. Förra året hade Göteborgs stad elva seminarier med i genomsnitt 60 besökare var. Det visar att det offentliga sällan får särskilt stort genomslag för de pengar som satsas.
Någon kanske hävdar att man genom att vara på plats i Almedalen åtminstone nådde en viktig målgrupp. Men med 45 000 besökare och nästan 4000 evenemang försvinner det mesta i bruset.
Region Gotland har på tre år gått från ett seminarium till årets 56. Med seminarier som ”Är aktivt lyssnande en demokratisk muskel? Träna demokratifitness i en trygg miljö” eller ”Anställ gärna medarbetare med ADHD” är det inte utan att man frågar sig om Gotland kämpar för att Almedalen ska fortsätta svälla och därför med konstgjord andning pumpar in evenemang i kalendern.
Region Jönköping arrangerar 20 seminarier, bland annat på temat ”Ett samhälle fritt från våld - en önskedröm eller en rättighet?”. Allt det här är väl lovvärt, men måste samtalen ske i trängseln i Almedalen där det kostar mångdubbelt mer än vanligt?
Det är inte per definition fel att det offentliga Sverige medverkar i Almedalen. Men allt för ofta frågar man sig om det verkligen är värt kostnaden, givet de begränsade möjligheterna att nå ut. Och när evenemangen nu minskar med en femtedel verkar detta ha gått upp för många. Men inte det offentliga, som kör på som vanligt och skickar notan till någon annan.
I Almedalen verkar det vara helt okej att slösa bort skattepengar utan nytta för dem som betalar.
Christian Ekström, vd Skattebetalarna
Johan Gustafsson, Slöseriombudsman
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.