Bra start – men vi har lång väg kvar
KD: Nu måste vi fullfölja den nya kursen för skolan
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2017-12-05 | Publicerad 2016-12-06
DEBATT. I dag publicerades Pisa-undersökningen som utvärderar 15-åringars kunskaper världen över. När den senaste utvärderingen kom 2013 slog den ned som en bomb i den svenska debatten.
Sverige hade då halkat ned till under genomsnittet i alla tre utvärderade områden (matematik, läsförståelse och naturvetenskap) från att tio år tidigare legat tryggt över genomsnittet. Inget annat land hade ett så stort tapp som Sverige.
2011 var det stora reformåret för svensk skola. Då fick Sverige bland annat en ny skollag, ny läroplan, nya kursplaner, ny lärarutbildning och ny gymnasieskola, ändringar som tar tid att arbeta in. Därför är det först nu och de kommande åren som vi börjar kunna skönja resultatet av det stora reformarbete som Alliansen gjorde i regeringsställning. Glädjande nog har Pisa-resultaten förbättrats, men vi kan ingalunda slå oss till ro.
Den svenska skolan har lång väg kvar att gå för att nå upp till jämförbara länders resultat. Dit måste vi för våra barns skull!
Ökad arbetsro i klassrummen. Lärarna ska ha stöd från skolledningen och slippa att känna sig ifrågasatta när de eftersträvar ordning och reda. Kristdemokraterna vill också lyfta fram föräldrarnas roll för ordning och reda i klassrummen genom ett ansvarskontrakt. Detta ska precisera vad som är skolans och lärarens ansvar och vad som är föräldrarnas ansvar när det gäller elevens utbildning och ansvar att uppföra sig.
Ge fler särskilt stöd. Vi vill se fler speciallärare i skolan som kan hjälpa barn både över längre tid och i korta moment. Man måste våga föra in nivågruppering, speciella undervisningsgrupper, och det både för de elever som är mer begåvade och behöver stimulans och de som behöver extra stöd. Skolan måste se till varje barns individuella behov i första hand, snarare än inkludering till varje pris. Därför krävs ett speciallärarlyft på 230 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Bättre elevhälsa ger bättre resultat. För att kunna lära sig krävs en bra skolmiljö och elevhälsa. Kristdemokraterna har därför avsatt 380 miljoner kronor mer än regeringen till elevhälsan. En annan viktig faktor som har visat sig ha effekt på skolresultat är hur mycket barn rör på sig. Kristdemokraterna vill därför att antalet idrottstimmar utökas från dagens 500 till 700.
Fler lärare och att lärare får tid att undervisa. Att anställa lärarassistenter är en väg, en annan att samverka med civila samhället. Fler trygga vuxna i skolan kan ge avlastning i klassrummen, i korridorerna eller på skolgården under rasterna. En utmaning är att locka fler till läraryrket samt att locka tillbaka några av de 40 000 utbildade lärarna som inte jobbar som lärare idag. För detta krävs inte bara högre löner utan tydliga karriärvägar. Den som har examen i ett relevant ämne eller yrkeskunskap ska kunna nå lärarexamen genom en förkortad, kompletterad utbildning i pedagogik.
Lärarutbildningen. Statusen på lärarutbildningen behöver höjas och bli mer likvärdig. OECD riktar kritik mot att Sveriges lärarutbildning har alltför olika upplägg på de 28 lärosäten som finns runt om i landet. Därför vill vi att ämneslärarutbildningen ska centraliseras till de högskolor och universitet som har en gedigen ämneskunskap.
De uppmuntrande resultaten som nu börjar komma visar att vi långsamt börjat styra skutan åt rätt håll. Den nya kursen måste vi fullfölja genom fortsatt arbete för starkare stöd till elever och lärare och arbetsro i skolan.
Ebba Busch Thor, partiledare (KD)
Annika Eclund, riksdagsledamot, ledamot av Utbildningsutskottet (KD)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.