Prata om alkohol med barn redan i lågstadiet
Beroendeforskare: Det viktiga är att försena alkoholdebuten
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-04-29
DEBATT. Vi närmar oss Valborg då många ungdomar kommer i kontakt med alkohol för första gången.
Både skolor och hem har en avgörande roll i att försena denna debut. Även om dagens ungdomar dricker mindre än någonsin betyder det inte att man kan släppa frågan.
Faktum är att skolan bör informera om alkohol mycket tidigare än vad man gör idag. Det finns skäl att hävda att insatserna kan inledas i skolan så långt ner i åldrarna som i lågstadiet.
Även om det generellt dricks mindre bland ungdomar har det aldrig varit lättare att få tag på alkohol. Lättillgängligheten beror mycket på sociala medier, och idag kommer många unga tyvärr i kontakt med gängkriminella i sin jakt på alkohol eftersom smugglingen av alkohol i hög grad utförs av dessa gäng.
En annan konsekvens av tidig alkoholdebut är den ökade risken att utveckla beroende, och hjärnans känslighet i tonåren gör att skadorna av alkohol riskerar att bli stora, med en minskad kreativitet, påverkan på den personliga utvecklingen och i värsta fall lägre IQ som resultat.
Att arbeta förebyggande med att försena alkoholdebuten handlar inte bara om att få ungdomar att förstå farorna med alkohol. Det handlar lika mycket om att ge barn bättre verktyg för att motstå social press och att förstå det egna ansvaret.
Om de är trygga i sig själva ökar deras motståndskraft och riskbeteenden minskar, vilket påverkar barnen positivt inom en rad andra områden.
Men för att lyckas måste insatserna påbörjas i betydligt lägre ålder än när man generellt sett börjar i dag. Man behöver börja problematisera bilden av droger, som alkohol, innan det blir för intressant och spännande för de unga.
Man kan jämföra det alkoholförebyggande arbetet med annan träning, varje gång man övar på något kopplas ett antal hjärnceller samman till ett nätverk. Varje gång man tränar detta nätverk så förstärks kopplingarna mellan dem.
Ju starkare kopplingarna blir mellan de inblandade nätverken desto större utveckling får man i det man övar på.
Genom att öva på att säga ”nej tack” till alkohol i en trygg miljö med klasskamraterna skapas ett nätverk av hjärnceller för ”nej tack” – och det blir starkare och starkare för varje gång det görs.
Detta skapar bra förutsättningar för framtida situationer när de unga kan tvingas hantera grupptryck och alkohol. På samma sätt kan eleven öva sig på att till exempel säga ”nej tack” till andra former av grupptryck och riskbeteenden.
De som är ute i skolorna och pratar om alkohol, i syfte att förebygga och försena debuten, märker att skolorna har svårt att hinna med detta arbete, trots att det ingår i både skollagen och läroplanen.
Detta uppdrag har lagts på skolhälsan, som tyvärr inte alltid har tillgång till eleverna på samma sätt som lärare. Initiativet Prata om alkohol har hjälpt tusentals skolor med ett förebyggande arbete genom våra pedagogiska läromaterial kring dessa frågor.
Prata om alkohols grundmetod är vetenskapligt utvärderad sedan 2017 och materialet gör det enkelt för lärare eftersom det både är användarvänligt och uppskattat av eleverna.
Det står helt klart att det går att göra ännu mer nytta om skolvärlden också kunde få sina insatser förstärkta genom att börja med dessa frågor mycket tidigare.
Genom att ta perspektivet kring grundvärderingar och grupptryck redan i ung ålder stärker vi barnens självkänsla tidigt och skapar bättre förutsättningar för elever att säga nej tack till en för tidig första fylla.
Fred Nyberg, professor e.m. i biologisk beroendeforskning och verksam vid Uppsala universitets forum för forskning om läkemedels- och drogberoende, expert och engagerad i initiativet Prata om alkohol
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.