Försvaret kan rustas utan skattehöjningar
M-ministrar: Obegripligt att S vill göra Sveriges säkerhet till en skattefråga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-05-10
DEBATT. Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget i modern tid. Kriget i Ukraina har visat att den ryska ledningen är beredd att ta stora politiska och militära risker. Ryssland är ett hot, inte bara mot Ukraina, utan mot hela väst och Sverige.
Utifrån försvarsberedningens arbete läggs grunden för en fortsatt upprustning av totalförsvaret och det arbetet kommer behöva fortsätta att vara en central ekonomisk prioritering.
Just nu sker den största omläggningen av svensk försvarsförmåga i modern tid. I budget efter budget har därför ökade resurser till totalförsvaret varit en central ekonomisk prioritering för samarbetspartierna. Mellan 2023 och 2024 ökade försvarsutgifterna med 27 miljarder kronor.
De samlade anslagen till totalförsvaret är nu det näst största utgiftsområdet i statsbudgeten och Sverige är ett av de Natoländer som når målet om försvarsanslag på minst två procent under 2024.
Upprustningen behöver dock fortsätta. För Ryssland är inte bara ett hot mot Ukraina, utan ett direkt hot mot hela väst och Sverige.
Försvarsberedningen föreslår att de samlade resurserna till både det militära och civila försvaret behöver öka med 52,8 miljarder respektive 8,5 miljarder kronor år 2030, jämfört med dagens anslagsnivå.
Från 2028 motsvarar förslaget att 2,6 procent av BNP läggs på försvaret, enligt Natos sätt att räkna. Regeringen kommer nu ta försvarsberedningens förslag vidare. För ett fungerande försvar är den största garanten för svensk säkerhet och frihet.
Upprustningen av det svenska totalförsvaret är ett stort, och nödvändigt, ekonomiskt åtagande. Sedan 2020 har resurserna till försvaret fördubblats och det har möjliggjort av att försvaret varit högt prioriterat när det gäller vad det årliga reformutrymmet ska användas till.
Samma höga prioritet kommer försvaret att ha i kommande budgetpropositioner.
Vi kommer samtidigt att fortsätta göra genomlysningar av vilka övriga utgifter som skulle kunna prioriteras om till andra ändamål.
Det arbete har hittills lett till att vi exempelvis prioriterat om medel från biståndet, avskaffat ineffektiva subventioner samt begränsat uppräkningen av anslagen till de statliga myndigheterna. Vi har, och vill fortsätta minska invandringen, och återupprätta arbetslinjen.
Det ekonomiska utrymme som det här har frigjort har möjliggjort att regeringen - under tider med hög inflation - klarat av att kombinera en återhållsam finanspolitik med att stötta hushåll och välfärd samtidigt som resurserna till försvar och rättsväsendet har ökat.
Att S, V och MP direkt efter att försvarsberedningen presenterat sin rapport vill blåsa till strid underminerar enigheten
Riksdagens alla åtta partier har ställt sig bakom Försvarsberedningens slutsatser. Det är en styrka.
Men att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet direkt efter att beredningen presenterat sin rapport vill blåsa till strid underminerar den enigheten.
Med ett krig i Europa är de obegripligt varför exempelvis Socialdemokraterna verkar vilja göra Sveriges säkerhet till en skattefråga.
Ett område som – framför allt givet Rysslands invasion av Ukraina – bör präglas av samsyn vill de nu koppla samman med ett av de områden där oenigheten är som störst i svensk politik. Det skapar frågetecken om det kommer finnas kraft hos de berörda partierna att stå upp för den enighet som nu har visats i Försvarsberedningen.
Det står självfallet varje parti fritt att vilja finansiera ökade utgifter på de sätt som de föredrar. Det är samtidigt ingen hemlighet att vi anser att höjda skatter på arbete, företagande och bolån pressar den svenska tillväxten och riskerar att knäcka den ekonomiska återhämtningen.
Vår målsättning är bygga Sverige rikare och tryggare. Då kan inte grunden för ett tryggare Sverige villkoras av att skatteförslag som gör vårt land fattigare.
Den fortsatta upprustningen kommer i stället kräva att vi låter Sveriges trygghet vara en ekonomisk prioritering framöver. Det kan vi garantera.
Elisabeth Svantesson, finansminister (M)
Pål Jonsson, försvarsminister (M)
Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar (M)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.