Vi blev akterseglade – trots vänstervind
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2019-04-17 | Publicerad 2015-04-16
Socialdemokraterns EU-valanalys: För många röd-grön-rosa väljare valde bort oss
EU-valet 2014 blev en framgång för demokratin. För första gången i ett EU-val gick över hälften av väljarna till valurnorna. Dessutom var engagemanget i valrörelsen större än vi sett tidigare.
En viktig förklaring till detta var förstås att det var ett supervalår, där valrörelsen i princip pågick från april till september. Men det berodde också på att EU-valet blev mer politiskt laddat än tidigare, bland annat för att både Sverigedemokraterna och Feministiskt Initiativ, FI, kom in i parlamentet.
EU-valet var också ett tydligt vänsterval, till skillnad från riksdagsvalet några månader senare.
Över 50 procent av väljarna röstade på något av partierna S, V, MP eller FI. 48 procent definierade sig som klart eller något till vänster. Att jämföra med 41 procent i valet 2009.
Socialdemokraterna nådde sitt mål att få samma andel av väljarna som i valet 2009. Partiet har stabiliserat sig på den nivån i EU-valen.
Ändå blir vår slutsats att S blev akterseglat i vänstervinden. Dels för att det länge varit en ”sanning” att S ökar när valdeltagandet går upp, och så blev det inte den här gången. Dels för att så många röd-grön-rosa väljare valde ett annat parti.
De frågor som diskuterades – feminism, anti-rasism och miljö – borde ha passat Socialdemokraterna väl, men valresultatet visar att de väljare som tycker att dessa frågor är viktiga i hög utsträckning valde andra partier.
Samtidigt konstaterar vi att Socialdemokraterna lyckades med några viktiga saker. För det första kom hela organisationen på fötter i valrörelsen, vilket inte alltid varit fallet i EU-val. Energin var hög, och den samtalskampanj som genomfördes var framgångsrik.
För det andra tog partiet lärdom av misstagen från förra EU-valet och prioriterade politiska frågor som hade en tydlig koppling till EU-parlamentets arbete.
Valundersökningarna visar tydligt att väljarna är rationella på den punkten. De röstar på partierna för deras EU-politik.
Men planen var att prioritera jobben, kravet på schyssta villkor på EU:s arbetsmarknad och miljöfrågorna. Av dessa kom frågan om schyssta villkor att bli helt dominerande. Det blev i praktiken en valrörelse som handlade om arbetsrättsliga frågor inom EU, samtidigt som valdebatten på grund av Sverigedemokraternas framgångar och det motstånd det mötte kom att handla om helt andra värderingsfrågor.
Kravet på schyssta villkor på arbetsmarknaden är en avgörande ideologisk fråga som passar väl in i EU-debatten. Men ett sådant ensidigt fokus är för smalt för ett stort parti som Socialdemokraterna, som måste ha som utgångspunkt att stå i centrum för det politiska samtalet inför EU-valen.
Vi menar att partiet i förra årets EU-valrörelse på ett trovärdigt sätt gjorde klart att man vill motarbeta de senaste årens tydliga högerpolitik inom EU, med stora sociala nedskärningar och ökade klassklyftor. Det smala perspektivet gjorde att det ändå inte blev tydligt vad socialdemokratins egen vision för Europa är.
Analysgruppen konstaterar vidare att alla partier nu måste börja arbetet inför nästa EU-val 2019. Det är inte självklart att det starka engagemang som väcktes förra året går att återupprepa i nästa val, som infaller ett år efter ordinarie riksdagsval.
Därför hoppas vi att partierna i allmänhet och socialdemokratin i synnerhet gör allt de kan för att EU-frågorna ska vara levande i den politiska debatten även i mellanvalsperioden.
Detta har varit ett uttalat mål ända sedan Sverige gick med i EU för 20 år sedan, men inget parti har egentligen lyckats. Om fyra år fungerar det inte att gå in i en ny valrörelse och räkna med samma engagemang utan att det fram till 2019 förs en livlig debatt om EU-politiken.
Lena Micko
Åsa Westlund
Jesper Bengtsson
Socialdemokraternas EU-valanalysgrupp