Vårdens nya överklass struntar i patienterna

Läkare: Vakna politiker – se vad som sker med vår välfärd

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-11-20

helskärm

DEBATT. Medicinsk etik är i Sverige i hög utsträckning lagstadgad genom hälso-och sjukvårdslagen och riksdagens beslut om prioriteringar 1997. Medicinska behov ska styra vem som får vård, inte efterfrågan eller köpkraften hos patienten.

Lagarna gäller läkare/sköterskor när vi möter individuella patienter – men också politiker och administratörer. De senare har enligt Vårdförbundet explosivt ökat i antal, mer än nyckelgrupper på vårdgolvet. Ändå har de inte med sina näringslivsinspirerade ledningssystem (New public management, NPM) kunnat säkra människors lagstadgade rätt till en egen fast läkare, kortat köerna eller säkrat vårdplatser.

I hög utsträckning struntar denna vårdens nya överklass i riksdagens etiska plattform.

Därför har man släppt fram rent kommersiella aktörer som nätläkarna, vilka på löpande räkning tar resurserna från de svårare sjuka. Stölden av läkare och hundratals miljoner förstärks inom kort när nätläkarbolag integreras i annan affärsdrift.

Ica-ägda Apoteket Hjärtat satsar 335 miljoner i Min doktor och planerar sköterskemottagningar i köpcentra. Det kommer trappa upp vård- och läkemedelskonsumtionen. Enligt Läkarförbundet innebär det en risk för ökade kostnader, är varken samhällsekonomiskt eller etiskt försvarbart och kan skada patientens tilltro till vården.

Det finns inga data som visar att nätläkare avlastar vårdcentraler eller akutmottagningar i Sverige. Det är inte dolda medicinska behov som åtgärdas, utan oftast självläkande tillstånd som medikaliseras. Upptrappningen av egenvård och sköterskerådgivning till läkarbesök, vilket betalas med skattemedel, borde ses som ett lagbrott. Pengarna borde prioriteras till en högkvalitativ primär- och kommunal vård för svårt sjuka äldre och för att åtgärda platsbristen på sjukhus.

När Nordea berättade om sina flyttplaner till Finland blev det ett himla hallå och slutade bland annat med att LO och Socialdemokraterna bojkottade banken. Nu har Capios styrelse föreslagit att S:t Göran och andra sjukhus samt hundratals mottagningar ska säljas till ett multinationellt vårdbolag med bland annat en fransk bankkoncern som storägare. Debatten har helt uteblivit till följd av maktspelet i regeringsfrågan.

Det är svenska skattepengar som byggt upp Capio, givit aktieägarna utdelning, vilka nu tillika berikar sig med 8,2 miljarder. Nästan samtidigt meddelar Ambea, mer känt som skandalbolaget Caremas hemvist, att de genom uppköp skapar Nordens största omsorgsföretag.

Det demokratiska inflytandet över svensk sjukvård minskar förstås när styrelsebesluten flyttas utomlands. Den kommersiella kraften i det privata utbudet ökar när bolagen nästan får en monopolsituation. Kommersiell syn på sjuka människor är inte förenlig med riksdagens etiska plattform om prioritering.

Det är en myt att privat verksamhet har snabba och korta beslutsvägar. Samma topp-down ledningsstruktur som införts i offentlig vård präglar de privata, stora bolagen. På Aleris Elisabethklinik har nyligen 10 av 11 ortopeder sagt upp sig. De beskriver i Uppsala Nya Tidning 6/10 hur Aleris gått från tillitsbaserad till toppstyrd ledning med ensidigt produktionsfokus.

Med multinationella koncerners intåg i Sverige kommer styrningen av vården än mer inriktas på lönsamhet och selektion av lämpliga patienter för maximal ersättning från det offentliga eller försäkringsbolag. Läkare och sköterskor kommer allt längre bort från professionellt, självständigt arbete med helhetssyn utifrån medicinsk etik.

Vakna politiker, se vad som sker med den solidariskt finansierade välfärden!

Bengt Järhult, distriktsläkare i Ryd, Kronoberg

Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.