Skatten måste höjas – annars faller välfärden
Debattörerna: För att upprätthålla dagens vård, skola och omsorg krävs det 90 miljarder extra i skatt
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-01-29
DEBATT. För att enbart upprätthålla dagens vård, skola och omsorg krävs skattehöjningar på knappt 90 miljarder fram till 2040. Ska vård, skola och omsorg återställas till kvalitetsnivån före 90-talskrisen krävs ytterligare 50 miljarder. Å andra sidan, om dagens skattenivå bibehålls kommer det saknas ytterligare 135 000 medarbetare i välfärden 2040. Det är ett vägval och politiken måste våga vara ärliga med vilken väg man vill gå.
I rapporten ”Välfärdens framtid” (Arena Idé), av docent Lars-Fredrik Andersson, konstateras att behovet av välfärdstjänster kommer öka på grund av Sveriges åldrande befolkning. I det avseendet är den i gott sällskap. Rapporten sätter dock siffror på vad både välfärden kostar att bibehålla och vad det kostar att laga de revor som uppstått sedan 90-talet samt vad konsekvensen blir om skattehöjningarna uteblir.
En åldrande befolkning och ökad livslängd är ett av de bästa måtten på hur framgångsrikt ett samhälle är, men det skapar också statsfinansiella utmaningar. För även om livslängden har ökat, har inte tiden i arbete ökat.
Det innebär inte heller med nödvändighet att människor blivit friskare i senare delen av livet, utan tvärtom pekar forskningen på att det är (bland annat) vård- och omsorgsbehandlingar som ger äldre ett längre och bättre liv.
Likaledes är den stora expansionen inom utbildningsområdet, som möjliggjort för breda grupper att skaffa sig utbildning, en enorm framgång. Det leder dock också till att en allt större andel av livet ägnas åt studier. Det har en direkt påverkan på antalet (skattebetalande) yrkesverksamma år.
Kvinnors arbetskraftsdeltagande har också ökat dramatiskt sedan 60-talet. Återigen en stor framgång. Få bestrider att expansionen av barn- och äldreomsorgen starkt bidragit till framgången. Men det kostar också pengar.
Rapporten har beräknat tre olika välfärdsscenarier och dess effekt på skatter och välfärd.
- I det första scenariot utgår rapporten från ett oförändrat välfärdsåtagande. Med det som utgångspunkt kommer skatterna till 2040 behöva öka med knappt 90 miljarder (med dagens mått) och offentlig sektor kommer att behöva anställa ytterligare cirka 300 000 medarbetare.
- I det andra scenariot utgår beräkningen istället ifrån att välfärdsåtagandet återhämtas till den nivå vi hade i Sverige år 1990 – alltså innan neddragningarna i samband med 1990-talskrisen. För att klara av återhämtningen till 1990-års nivå handlar det om att ytterligare att anställa 80 000 medarbetare. Det skulle innebära ytterligare skattehöjningar på 45 miljarder.
- I det tredje scenariot utgick vi från att dagens skattenivå bibehålls (innan nya aviserade skattesänkningar). Det leder till att välfärden inte kan öka i takt med befolkningens behov. Istället blir en minskad personalintensitet nödvändig. Med oförändrade skatter kommer det att saknas cirka 134 000 medarbetare i välfärden 2040. Det är utöver de 80 000 som saknas redan nu i jämförelse med situationen före 1990-talskrisen.
Det är i detta sammanhang som de genomförda skattesänkningarna i M/KD-budgeten för 2019 och sedan i S, MP, L, C-överenskommelsen för resterande mandatperiod ska ses.
Politikerna bör vara tydliga i att det finns ett vägval att göra; bibehålla den offentliga konsumtionen (välfärden) eller öka den privata konsumtionen med skattesänkningar. Både och är en omöjlig kombination.
Sandro Scocco, Chefsekonom Arena Idé
Lars-Fredrik Andersson, Docent Umeå Universitet
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.