Försvara kvinnors rätt viktigare än någonsin
Debattörerna: Kvinnorättsförsvarare hotas till livet – även i Sverige
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-03-08
DEBATT. På internationella kvinnodagen kan vi konstatera att det tyvärr inte går framåt för jämställdheten i världen. Några av skälen är auktoritära regimer, pandemin, den ekonomiska krisen och konflikter som kriget i Ukraina där vidriga övergrepp sker mot kvinnor och flickor.
Därför är stödet till de som står upp för kvinnors rättigheter viktigare än någonsin.
Det är kvinnor som kämpar för kvinnors rättigheter och driver jämställdheten framåt –varje dag och i alla länder. I en osäker värld blir det arbetet allt farligare.
Bakåtsträvande krafter, abortmotståndare och män som hatar kvinnor och deras rättigheter i största allmänhet blir allt mer högljudda.
Kvinnorättsförsvarare hotas till livet – även i Sverige.
Det är farligast att vara feminist under krig och konflikt. Då blir det tabu att prata om kvinnors rättigheter.
Kvinnor ska i stället sköta samhällsservicen och får nya roller när männen försvinner till fronten, men de förväntas också behålla sina gamla – stötta männen i kriget, ta hand om familjen och gärna föda fler soldater.
Ingen har tid med kvinnors rättigheter när bomberna faller trots att detta behövs mer än någonsin.
Rapporter strömmar in från konflikthärdar som Ukraina och Tigray i Etiopien om brutala våldtäkter mot kvinnor och flickor. Mörkertalet är stort och förövarna går nästan alltid fria.
Efter krigen frågar sig alla hur det än en gång kunde ske så grova sexuella övergrepp? Detta trots att kvinnorättsförsvarare under decennier kämpat för att internationella överenskommelser ska förhindra att hundratusentals kvinnor och flickor ska behöva genomlida fysiska skador, trauman och bära skammen livet ut.
Det är kvinnorättsförsvarare som gång på gång lyfter upp dessa krigsbrott i den globala diskussionen.
De kan också få utsatta kvinnor att trots skammen våga berätta om vidriga övergrepp, så att krigsbrotten kan dokumenteras och förövare förhoppningsvis ställas till svars.
Ändå går mindre biståndspengar än någonsin – bara 0,3 procent av det bilaterala internationella biståndet – till just kvinnorättsorganisationer i krigsdrabbade länder.
Kvinnorättsförsvarare arbetar också med att dämpa lokala konflikter genom medling, de löser spänningar mellan lokalbefolkning och internflyktingar och de arbetar fredsbyggande på gräsrotsnivå under pågående konflikter.
Den dag konflikten är över kämpar de för att få en roll i fredsförhandlingar för att se till att kvinnors rättigheter och behov av upprättelse efter kriget tillgodoses.
Det står också helt klart att jämställda samhällen är mer fredliga samhällen. Att stödja ett lands kvinnorörelse är alltså en fredsskapande åtgärd.
Kvinnor i de allra flesta av världens länder åtnjuter inte jämställdhet eller i vissa stater inte ens grundläggande mänskliga rättigheter som att få fatta egna beslut, gå i skolan eller bestämma över den egna kroppen.
Vem kämpar för att ändra detta? Jo, först och främst modiga kvinnorättsförsvarare.
Sveriges utrikesminister och biståndsminister har båda deklarerat att kvinnors och flickors rättigheter ska fortsätta vara ett kärnvärde i Sveriges utrikespolitik.
Nu vill vi se att detta blir verkstad i form av tydligt engagemang och riktat stöd till organisationer som försvarar dessa rättigheter – speciellt under krig och konflikt.
Vi måste vara uthålliga och fortsätta stötta orädda kvinnorättsaktivister i alla länder som står längst fram i kampen för sina, sina döttrars och alla andra kvinnors rättigheter.
Marta Chumalo, Women’s perspectives Ukraina, Olof Palmepristagare 2023
Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare Kvinna till kvinna
Linnéa Claeson, goodwillambassadör Kvinna till kvinna
Sarah Dawn Finer, goodwillambassadör Kvinna till kvinna
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.