Ukrainska flyktingarna måste få jobb snabbt
Svenskt näringsliv: Vi kan inte ha tiotusentals fler utlandsfödda i utanförskap
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-04-10
DEBATT. Den ryska invasionen av Ukraina är en massaker som äger rum framför våra ögon. Den demokratiska världen skärper sina sanktioner mot Ryssland, och allt fler länder skickar vapen och militär utrustning.
Men kriget fortsätter och inte heller civila skonas. Miljoner kvinnor och barn befinner sig nu på flykt för sina liv.
De flesta kommer av allt att döma söka sig till Ukrainas grannländer, men många kommer även till Sverige. Det har talats om 200 000 ukrainska flyktingar bara till vårt land. Det är en enorm utmaning.
Själva mottagandet av så många människor på kort tid ställer höga krav på ansvariga myndigheter. Från privatpersoner och organisationer som engagerar sig i flyktingarnas situation växer kritiken om saktfärdiga, byråkratiska system i det statliga mottagandet.
Men den verkliga utmaningen är att så snabbt som möjligt ge de ukrainska flyktingarna en chans att jobba och försörja sig själva. Här finns skäl till oro inför framtiden.
Historiskt har Sverige lyckats utomordentligt dåligt med att ge flyktingar chans att jobba. I stället för att få in en fot på arbetsmarknaden har allt för många fastnat i ett destruktivt bidragsberoende, som för varje dag försämrat möjligheten att försörja sig själv.
Det riskerar att bli framtiden även för dem som nu flyr från Ukraina.
I Sverige lever i dag var fjärde person i arbetsför ålder på bidrag och ersättningar istället för att försörja sig själv. Det handlar om 1,3 miljoner människor, de flesta utlandsfödda, och kostar samhället 270 miljarder kronor varje år.
Situationen är paradoxal. Samtidigt som så många står utan arbete har svenska företag svårt att hitta arbetskraft, även till jobb som inte kräver utbildning.
Svenskt näringslivs senaste rekryteringsenkät visar att tre av tio rekryteringsförsök misslyckades 2021. Undersökningen gjordes före kriget, men förutsättningarna har inte förbättrats. Tvärtom riskerar antalet personer i utanförskap nu öka kraftigt.
Sverige har chansen att göra rätt den här gången, att lyckats med det som inte fungerade till exempel under migrationskrisen 2015. För att bekämpa kombinationen av utanförskap och arbetskraftsbrist behöver matchningsinsatserna sättas in tidigt.
Regeringen gav i torsdags Arbetsförmedlingen i uppdrag om att ta fram information till ukrainska flyktingar om hur man hittar jobb i landet. Migrationsverket ska också ge en obligatorisk samhällsintroduktion.
Men om regeringen menar allvar med att ”alla som kan arbeta ska arbeta” så måste också ett perspektivskifte ske där arbetslinjen åter hamnar i centrum.
Det handlar bland annat om flexibla anställningsformer som till exempel etableringsjobb och om stramare ersättningssystem som stimulerar till arbete. Det måste också genomsyra alla relevanta myndigheters insatser i flyktingkrisen.
Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket har viktiga roller i processen – deras attityd måste vara lika delar flexibel som serviceinriktad.
På så sätt går det snabbt åtgärda de praktiska utmaningar som påverkar möjligheterna att ta ett jobb, till exempel tillgång till språkundervisning, barnomsorg, skolgång, handläggning av samordningsnummer och hållbara boendelösningar.
Ingen kan i dag säga hur långvarigt kriget i Ukraina blir och därför inte heller när flyktingarna kan återvända.
Men ansvariga politiker i Sverige måste omgående genomdriva reformer som ger dem som flytt en chans att snabbt komma i arbete. Vi behöver bryta mönstret att utlandsfödda som söker sig hit blir kvar utanför arbetsmarknaden.
Sverige står inför ett vägval: tiotusentals fler utlandsfödda i utanförskap, eller en ny modell för hur människor kan komma in på arbetsmarknaden? Det borde vara ett mycket lätt val, men det kräver rätt reformer snabbt.
Karin Johansson, vice vd Svenskt näringsliv
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.