Att lägga ner IGOR slår mot utsatta kvinnor
Advokat: Hur ska polisen kunna garantera kvinnorna kompetensen i projektet?
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-09-06
DEBATT. Att IGOR-projektet ska läggas ner har nog inte undgått många med tillgång till sociala medier.
IGOR, som är ett samverkansprojekt där polis och socialtjänst arbetat uppsökande för att rikta, informera om och motivera till stödinsatser för våldsutsatta kvinnor och våldsutövare, har fått goda resultat – men även haft ett starkt signalvärde.
Det är därför inte konstigt att beskedet om att lägga ner projektet möts av protestlistor och opinion. Polismyndigheten har bemött detta med motiveringen att projektet nu ska bli en del av den ordinarie verksamheten.
So far so good … eller? Själv ställer jag mig frågande till hur det rent praktiskt ska kunna gå till. Hur ska tid och pengar eller för den delen kompetens kunna garanteras?
Arbetet med våld i nära relation kräver särskild kompetens. Exempelvis sägs det att det tar i snitt sex till åtta försök att lämna en destruktiv relation. Det är ofta en svår process för den som försöker lämna med komplicerade psykologis mekanismer.
Uppbrottsprocessen är därför ofta invecklad när det kommer till att lämna en destruktiv relation. Det traumatiska bandet och den normaliseringsprocess som personen varit utsatt för gör att många ofta återvänder till relationen efter ett uppbrott. Det krävs därför ofta flera uppbrott innan personen är redo att slutgiltigt lämna relationen.
Uppbrottsprocessen är även den farligaste tiden med flest dödsfall även om det kan vara lika farligt att stanna i längden. Under denna process är det därför viktigt med stöd, förståelse och rätt hjälp.
Vilket stöd får då dem som vill anmäla och lämna en våldsam relation i vanliga fall? Svaret på den frågan är väldigt olika och beror ofta på var du bor då stödet ser olika ut inom de olika kommunerna.
Generellt kan dock sägas att om det inte är ett pågående brott som du vill anmäla så blir du ofta hänvisad till långa köer på 114 14. Boende och ekonomi får du lösa själv om du inte efter (ofta egen) uppsökande kontakt med socialtjänsten bedöms ha en så hög hotbild att kommunen kan bekosta ett skyddat boende för dig.
Tar du väl steget att anmäla är handläggningstiderna på polisen ofta långa. Händer det något nytt under tiden är det inte ovanligt med olika anmälningar som ibland inte ens hamnar hos samma utredare.
Efter långa utredningstiden är det inte heller ovanligt att utredningen läggs ner. Beskedet kommer då som huvudregel i ett brev i Kivra. Oftast innan ditt eventuella målsägandebiträde ens hunnit få beslutet.
En av framgångarna med IGOR har varit just den personliga kontakten och att personerna känt förtroende för de som arbetat med projektet då de fått ha samma kontaktperson genom hela processen i stället för att hänvisas till exempelvis 114 14 vid nya händelser.
Det säger sig även självt att det krävs kompetenta personer med erfarenhet som hjälper dig i denna process och att samverkan sker mellan myndigheter.
Vi får se hur projektet IGOR nu ska kunna gå från just projekt till verksamhet.
Risken som jag ser är att allas ansvar lätt blir ingens ansvar. Under tiden fortsätter våld i nära relation vara ett av de största samhällsproblemen med flera dödsfall per år och oräkneliga drabbade barnfamiljer.
Madeleine Onnela, advokat inriktad mot våld i nära relation
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.