Hemtjänsten hinner inte – äldre svälter
Debattörerna: Tillgång till mat är en mänsklig rättighet – även för äldre
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2016-10-25 | Publicerad 2016-10-24
DEBATT. ”Jag sitter jämt ensam, det är aldrig någon som stannar med mig vid maten.”
”Det var sagt att maten skulle tillagas i hemmet för att jag skulle få bättre aptit. Men det görs aldrig.”
”Jag har tappat matlusten. Dricker kaffe.”
I Socialstyrelsens Brukarundersökning 2015 berättar äldre med hemtjänst om hur situationen kring maten leder till ohälsa och depressioner. Ett skräckscenario för alla oss som fortfarande kan styra över vad vi äter och med vem.
Cirka 50 000 svenskar får måltider via hemtjänsten. Siffran förväntas öka kraftigt. Till år 2050 har antalet svenskar över 85 år fördubblats, många kommer bo kvar hemma och dessutom vara multisjuka. Kommunerna står alltså inför enorma utmaningar.
Nya studier från Jönköpings Universitet visar att en fjärdedel av alla äldre kan vara undernärda och nästan hälften befinna sig i riskzonen. Många kommuner mäter förekomsten av undernäring bland äldre med hemtjänst, men för bara 34 procent av dem i riskzonen registrerades en åtgärd. Det är anmärkningsvärt att kommuner inte verkar följa Socialstyrelsens regler om att förebygga undernäring.
Diskussionerna kring måltider inom hemtjänster handlar ofta om matlådornas innehåll. Men problemet är snarare brist på aptit, dåligt stöd kring måltiden och att vissa läkemedel gör det svårt att få i sig rätt näring. Och om maten inte äts gör den ingen nytta.
En äldre person bör helst äta fem mål om dagen. När aptiten och orken blir sämre är det lättare att äta ofta och lite. Därför bör alla måltider, så långt det är möjligt, anpassas efter vad äldre själva vill ha och behöver.
Även den som är gammal vill kunna påverka sin vardag. Men det är endast i fyra procent av alla kommuner som den äldre kan få sin mat lagad i hemmet.
Frågan om mat och åldrande är komplex och vi efterlyser en rad åtgärder:
1. Personalen i hemtjänsten behöver bättre kompetens om mat och åldrande. Drygt fyra av tio anställda inom äldreomsorgen saknar den tvååriga vård- och omsorgsutbildning som Socialstyrelsen kräver. Även chefer och politiker i kommunerna behöver bättre kunskap om hälsa och livskvalitet.
2. Verksamheten måste organiseras så att personalen hinner fånga upp vad de äldre själva vill och behöver. Arbetstiderna kan behöva anpassas så att de får stöd att äta regelbundet.
3. Ytterst handlar det förstås om pengar. Högre utgifter för bättre utbildning kan innebära stora samhällsvinster i minskade vårdkostnader. Förutom de mänskliga vinsterna.
På nationell nivå behöver myndigheterna stödja kommunerna i deras arbete med mat och åldrande:
• Ställa tydligare krav på personalens kompetens och ge bättre stöd till vård- och omsorgsverksamheter.
• Införa mer mat- och måltidskunskap i obligatoriska utbildningar för dem som ska jobba med äldre.
• Göra maten för äldre med hemtjänst till en del av nationell statistik, som Öppna jämförelser så att utvecklingen går att följa.
Livsmedelsverket arbetar för att stödja kommunerna i arbetet med mat för äldre, bland annat genom att ordna branschdagar, medverka i utbildningar, ge stöd och rekommendationer samt genom samarbeten med Socialstyrelsen.
Tillgång till mat som är anpassad för äldres egna behov och önskemål är både en mänsklig rättighet och samhällsekonomiskt lönsamt.
Lagstiftningen finns redan på plats. Nu återstår att kommunerna lever upp till den.
Annica Sohlström
Yngve Gustafson
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.