När ska vi hinna vara lärare i dagens skola?
Susanne Jonsson: Nu är jag också ordningsvakt, polis, kurator och läkare
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-02-14
DEBATT. Till den det berör och till dem som har makt att förändra, skulle jag vilja påtala det katastrofala läget som råder ute i skolorna i dag.
Speciallärare, specialpedagoger, assistenter och resurser är så gott som helt borttagna. Och nu när skolorna ska spara ännu mer, hur går det då med lärarna, undervisningen och lärarnas arbetssituation?
”Det behöver inte påverka verksamheten nämnvärt”, uttalar sig grundskolenämndens ordförande i en kommun. Det handlar ju bara om att lärarna ska hitta nya effektivare undervisningsmetoder och inkludera mera. Effektivisera lite mera.
I dag ansvarar en ensam lärare för en grupp om 20–27 elever. Den läraren ska se alla elever, strukturera upp och anpassa undervisningen utfrån alla elevers individuella behov. I alla ämnen.
I alla grupper finns det barn som behöver extra anpassningar. Barn som behöver extra utmaningar. Barn i behov av särskilt stöd. Utåtagerande barn. Barn med olika diagnoser.
Kanske också ensamkommande barn utan språk och med traumatiska händelser i bagaget.
En ensam lärare ska ha alla utvecklingssamtal och alla föräldrakontakter. Läraren ska ha samarbete och åtaganden med andra klasser, både över och under den egna årskursen.
Läraren ska sitta i möten med arbetslag på EHT, EHM, ÄDK, APT, KL med mera. Läraren ska också också ingå i ett matteprojekt och delta i ett läslyft. Läraren ska även vara rastvakt, lunchvärd, idrottslärare, musiklärare, samt bildlärare.
Och gärna vara representant för Majblomman, Lärarförbundet samt arbeta som värdegrundspedagog eller förstelärare, utöver sin vanliga tjänst.
Läraren ska även vara beredd på att strunta i sin egen planering för att arbeta som vikarie i en annan klass, om det saknas personal. Läraren ska också vara utredare och skriva ett oändligt antal kränkningsanmälningar.
Läraren ska ha koll på elevers närvaro och frånvaro. Rapportera in elevers frånvaro och närvaro. Svara på mejl. Bevilja ledighetsansökningar. Svara på utredningar från BUP och Socialtjänsten. Göra pedagogiska utredningar.
På de raster, som läraren aldrig har, ska läraren hinna få i sig en varm kopp kaffe, i stället för lunchen som tar för lång tid att både värma och äta. Samtidigt ska läraren ringa till föräldrar, hämta en boll, eller hjälpa elever som behöver reda ut en konflikt.
Lärare är nämligen också ordningsvakter, poliser, kuratorer och läkare. Ja, det är många elever som behöver kylpåsar, plåster och ett utlåtande om att foten inte är bruten, även om den gör ont.
Ibland hinner läraren gå på toaletten och kanske uträtta något därinne, innan någon ropar efter densamme. Kanske har läraren möjlighet att vinka på en kollega tvärsöver skolgården, för prata hinner de aldrig.
Det mest effektiva man kan göra för skolan i dag är att skjuta till resurser i form av behöriga lärare.
Den största framgångsfaktorn är den mänskliga läraren. Det som behövs för att effektivisera mera, är att möjliggöra ett tvålärarskap.
Det finns enbart fördelar med att vara två lärare i varje klass. Då menar jag inte två lärare på 36 elever, utan på 20–22 elever.
Återanställ speciallärare och specialpedagoger, så att de med rätt kompetens får möjlighet att ta sig an de barn som behöver dem bäst. Det vill säga barn i behov av särskilt stöd.
Det finns rapporter som beskriver hur det går sämre och sämre för elever i svensk skola, vad gäller läsning och läsförståelse. Där fastslås även vad som behövs för att få upp kunskaperna igen.
Men det kostar. Det kostar i form av anställd, behörig personal, till mindre elevgrupper. I dag läggs inga pengar på behöriga lärare. Hur tänker ni som bestämmer?
Sjukskrivningarna bland lärarna ökar, samtidigt som det går utför i matematik och svenska för elever i skolan. I hela landet. I medierna står de som bestämmer och säger att ”det måste börja i skolan”, när det handlar om att få bort barnen från kriminaliteten i samhället.
Med vilka resurser då? Kunskap är makt. Kan inte eleverna i skolan lära sig räkna och läsa, tappar de makten över sig själva och hamnar i händerna på dem som utövar makt över dem. För att kunna ge barnen förutsättningar för att kunna lära, krävs det förutsättningar för lärare. Det har vi inte i dag.
Om det någonsin ska gå att få lärare att vilja arbeta som lärare, att känna lust till att lära andra lära, att kunna känna glädje och stolthet över sitt yrkesval och sin arbetsinsats, så krävs det en
förändring, vad gäller resurser till skolan. Och det krävs nu!
En vacker dag kan det vara försent och då får vi det samhälle vi bäddat för.
Susanne Jonsson, lärare
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.