Vi skärper straffet för kvinnofridskränkning
Morgan Johansson och Märta Stenevi: Lagförslag klart före sommaren
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-04-21
DEBATT. Sverige har en feministisk regering. Därför har regeringens högst prioriterade frågor på det kriminalpolitiska området under mandatperioden varit både att bekämpa den grova gängkriminaliteteten och mäns våld mot kvinnor.
Tyvärr har det massmediala ljuset inte varit lika starkt när det gäller våldet mot kvinnor.
Det ser nu äntligen ut att förändras: mäns våld mot kvinnor börjar nu ta plats i samhällsdebatten på det sätt som denna allvarliga fråga förtjänar. Vi välkomnar detta. Att så många kvinnor lever i rädsla för att utsättas för våld kan aldrig accepteras.
Vi måste arbeta förebyggande, så att det första slaget aldrig faller och de som slår slutar slå. Vi måste också bli bättre på att upptäcka våldet och att skydda och stötta de våldsutsatta kvinnorna och barnen. Vi måste dessutom skärpa straffen och få till en mer effektiv brottsbekämpning.
En lång rad reformer har redan genomförts. Vi har skärpt straffen för grova våldsbrott och mord. Det innebär bl a att livstids fängelse ska användas i ökad utsträckning för den som dödar en närstående.
Vi har ökat möjligheterna att sätta fotboja på de män som förföljer kvinnor. Vi har infört den strängaste sexualbrottslagstiftningen någonsin, med samtyckeslagstiftning och skärpt straff för grov våldtäkt.
För att brotten ska utredas effektivt så måste också de brottsbekämpande myndigheterna ha tillräckliga resurser. Därför har polisen fått betydande förstärkningar, men också en tydlig inriktning från regeringen om att särskilt prioritera mäns våld mot kvinnor.
Förra året rekryterade polisen därför 350 särskilda utredare med speciellt fokus på dessa brott.
Dessutom har såväl kvinnojourer som brottsofferjourer fått kraftigt ökade resurser. De statliga anslagen till kvinnojourerna har ökat från 25 miljoner kronor 2015 till 150 miljoner kronor 2020.
Mer är också på gång. Regeringen har föreslagit ett särskilt barnfridsbrott, som innebär skärpt straff för den man som slår sin sambo eller fru inför barnen, och som dessutom kan göra honom skadeståndsskyldig gentemot barnen.
Regeringen gör det nu också lättare för vården att larma när de misstänker att en kvinna blir slagen. Sedan en tid tillbaka har Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket också ett uppdrag som handlar om att bli bättre på att upptäckta utsatthet för våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck hos personer som de möter i sin verksamhet.
Vi kan idag berätta att ett lagförslag håller på att tas fram om att skärpa minimistraffet för grov kvinnofridskränkning till ett års fängelse.
Det har många efterfrågat, och regeringen kommer att kunna gå till Lagrådet med förslag om en sådan skärpning nu före sommaren. Det är ytterligare en viktig markering om hur allvarligt vi ser på denna typ av brottslighet.
Mycket har gjorts, och mycket arbete pågår. Men det är också uppenbart att mer måste göras. Regeringen är i slutfasen av arbetet med det nya åtgärdsprogrammet för arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Inom ramen för det arbetet har regeringen haft flera sakråd med civilsamhället.
För att möjliggöra ytterligare dialog bjuder vi i dag in organisationer som arbetar med dessa frågor, för att tillsammans med berörda myndigheter diskutera ytterligare åtgärder till ett möte nästa vecka.
Förra året dödades 13 kvinnor av män som de hade eller haft en relation med. Vi är övertygade om att den siffran kan reduceras kraftigt, om bara rätt åtgärder vidtas i tid.
Vi måste ha en nollvision när det gäller det dödliga våldet mot kvinnor.
Morgan Johansson, justitieminister (S)
Märta Stenevi, jämställdhetsminister (MP)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Så här skriver du en debattartikel