Inte en krona kan tillåtas lämna skolan
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2014-04-03
Lärarförbundet: Pengarna behövs för att lösa lärarkrisen
Nya uppgifter visar att resurser som ska gå till elevernas skolgång slussas ut och försvinner. Aftonbladet berättar i dag om hur friskolejätten Academedia överför fantasisummor från skolorna till holdingbolag vilket därmed ökar värdet på företaget. Vinsten uppstår den dag riskkapitalbolaget bestämmer sig för en försäljning. Enligt Aftonbladets uppgifter handlar det om 6200 kronor per elev och år.
I går berättade SVT om hur stadsdelar i det socialdemokratiskt styrda Göteborg slussade över miljonbelopp ämnat för skolan till äldreomsorgen. Båda exemplen visar hur skolan plundras på pengar som egentligen är avsedda för eleverna.
Även om äldreomsorg är betydligt mer behjärtansvärt än att höja värdet på ett riskkapitalbolag är konsekvenserna för skolan de samma: mindre resurser kan ägnas åt att ge särskilt stöd till de elever som bäst behöver det. I ett läge när vi vet att stora grupper lämnar skolan utan att ha nått målen finns det alla skäl att bli upprörd. Vi vet att en utebliven satsning på dessa elever kan komma att innebära långt större kostnader när eleverna lämnat skolan. De som inte nått skolans mål blir i stor utsträckning inte anställningsbara och förlänger därmed bara arbetslöshetskön bland unga.
Inte en krona kan tillåtas lämna skolan så länge vi har elever som inte fått chans att uppnå sin fulla potential.
Skolan är en för viktig framtidsfråga för det. Allra viktigast för elevers resultat är tillgången till välutbildade och skickliga lärare. Det är den faktor som allra mest påverkar elevernas resultat.
Alla skolhuvudmän borde därför lägga ordentlig möda på att se över sin lärarförsörjning. Om inte lärarkrisen motas i tid kommer vi få mycket stora problem i skolan. Om bara sex år spår SCB en lärarbrist på 43 000 lärare.
Problemen att hitta lärare är störst i storstadsregionerna där friskolorna har sin största ”marknadsandel”. Tyvärr kan vi konstaterat att friskolor har fler obehöriga lärare. Förutom en sämre anställningstrygghet erbjuder de också ofta lägre löner.
Men inte heller socialdemokratiskt styrda Göteborg har något att yvas över vad gäller lärarnas löneläge. Göteborg ligger lönemässigt en bra bit efter det borgerligt styrda Stockholm. Elevresultaten där är också sämre även med hänsyn tagen till elevernas delvis olikartade socio- ekonomiska förutsättningar.
Problemet i dag är inte att elevernas behov inte uppmärksammas. Problemet är svaret lärarna får när de ber om extra stöd till en elev. Det är i sex av tio fall: det finns inga resurser. Nu vet vi att ett av skälen kan vara att skolorna tvingas slussa pengar vidare till andra verksamheter. Det är fullständigt ohållbart.
Nu verkar det finnas en vilja över de politiska blocken att ge skolan mer och bättre styrda resurser. Det är en lovvärd ambitionshöjning. Men med nästan 300 kommuner och drygt 1 200 fristående skolor finns det en uppenbar risk att pengarna försvinner in i svarta kommunala hål eller omvandlas till förmögenheter till riskkapitalister. Men på det problemet finns ingen enkel lösning utan här måste politikerna på både statlig och kommunal nivå ta sitt ansvar för att styrningen når dem som bäst behöver det och att lärarna får vara just lärare. Det ska inte spela någon roll vem som driver en skola. Alla måste kunna erbjuda goda arbetsförhållanden, bra löner och goda resultat annars riskerar Sveriges kunskapsras att fortsätta.
Eva-Lis Sirén
Ordförande Lärarförbundet