Ni skapar spel som skapar ett beroende
Debattörerna: Spelbolag, ta ert ansvar för reklamen och spelens uppbyggnad
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-05-15
DEBATT. Spelberoendet i Sverige har ökat med 50 procent sedan 2015 enligt en ny rapport från Folkhälsomyndigheten. Under samma period har spelbolagens investeringar i marknadsföring mångdubblats och uppgick bara under 2018 till över 7,4 miljarder kronor.
Som en reaktion på denna utveckling har nu civilministern gått ut och kritiserat spelbolagen för deras aggressiva marknadsföring och utesluter inte ett totalförbud mot spelreklam. Detta är ett steg i rätt riktning, men det är inte tillräckligt. Spelbolagen behöver också ta ansvar för att aktivt motverka spelberoende för de som redan är fast och där är en viktig aspekt att se över spelens utformning.
Som två forskare som arbetar med att hjälpa folk till bättre privatekonomi känner vi stor oro för utvecklingen av ökat spelande och hur detta påverkar människors välmående och deras ekonomi. För att undersöka kopplingen mellan spelvanor och privatekonomi, har vi gjort en undersökning med 2000 norska och svenska 20- till 40 åringar. Vi fann att av dem som regelbundet spelar på onlinecasino har 71 procent också konsumtionslån.
Det visar på en oroväckande stor grupp människor som regelbundet spelar för pengar de inte har. Anledningen till att så många fastnar i ett spelande som skadar både deras ekonomi och mentala hälsa är att spelen så effektivt kapar våra hjärnors belöningssystem. När vi går in och spelar provspelen på några av de största spelsidorna så blir det genast uppenbart hur detta sker:
- Vi fullkomligt översköljs av belönande och motiverande stimuli i form av blinkande ljus och ljud. De ger våra hjärnor små belöningar med lagom intervall. När vi upplever något belönande (en vinst, ett positivt ljud eller liknande) utsöndras signalsubstansen dopamin i hög grad. Dopamin spelar en viktig roll i att stärka inlärningen av vad det var som gav oss en belöning och därmed lär vår hjärna sig att vilja ha mer.
- Reglerna för vad som ger vinst blir snabbt komplicerade. I ett spel som vi provar ger 10 olika mönster vinst. Kombineras de dessutom med särskilda symboler multipliceras den eventuella vinsten. Denna komplexitet gör att vårt arbetsminne snabbt blir överbelastat och vi får svårt att hänga med i vad som händer. Utan egen koll får vi helt enkelt lita på att något säger till när vi vunnit.
- Vi är ofta nära att vinna, eller vinner en mindre summa. Den här funktionen är viktig då våra hjärnor har svårt att förstå principen “nära skjuter ingen hare” utan istället ger oss en belöning även när det bara var nära att vi vann. Just denna reaktion har visats vara extra stark hos dem som utvecklat spelberoende.
- Vi ser en knapp för autospel, trycker vi på den så kan vi spela flera gånger på rad utan att själva behöva trycka igång det. Det erbjuder ett spelande som varken kräver ansträngning eller eftertanke, något som våra lata hjärnor älskar.
Vi hittar dem till slut, på vissa sidor högst upp och på andra sidor längst ned, men alltid med en grå nedtonad stil. Det är de obligatoriska referenserna till självtest och spelpaus för dem som har börjat oroa sig för sitt spelande: “Gambling can be addictive. Play responsibly”.
Att spelande kan vara beroendeframkallande har de rätt i, men att lägga över ansvaret på individen som spelbolagen gör samtidigt som de skapar spel på ett sätt som optimalt ska göra spelaren fast, är minst sagt brist på ansvar från spelbolagens sida. Spelbolagen behöver ta ett betydligt större ansvar, inte bara för deras reklam som vill få oss att börja spela utan också spelens uppbyggnad som får oss att fastna i det.
Stina Söderqvist, Doktor i kognitiv neurovetenskap och forskare på Dreams
Elin Helander, Kognitionsvetare, grundare till forskningsnätverket Moneymind och forskningschef på Dreams.
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.