Amazonas brinner – och EU eldar på
Greenpeace: Priset för att skogen försvinner är detsamma här som där
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-09-05
DEBATT. Skogsbränderna som rasar i Amazonas är inte bara en akut krissituation för närområdet och dess befolkning, de ger även förödande klimat- och miljökonsekvenser för hela vår planet.
Givetvis måste bränderna som nu härjar i Amazonas släckas, men det är en kortsiktig lösning på ett problem som pågått under en längre tid och som kommer pågå framöver och världen över om vi inte ändrar den grundläggande orsaken: människans ohållbara relation till land.
FN:s klimatpanel i sina två senaste specialrapporter om klimatet understrukit just vikten av ökat skogsskydd. Det som Jair Bolsonaro nu gör i Brasilien är det motsatta. Sättet den brasilianska regeringen hanterat land i Amazonas är dessvärre inte unikt. Amazonas är, likt alla andra av världens sista naturskogar, under ständigt hot på grund av ökad efterfrågan av engångsartiklar, drivmedel och kött- och mejeriproduktion.
IPCC har flera gånger klargjort att en systemförändring måste ske. Det gäller Brasilien och andra länder i Sydamerika, men även ett land som Sverige och våra europeiska grannländer.
Flera världsledare, har med goda skäl varit upptagna med att peka finger mot president Bolsonaro. Nu behöver de också syna sig själva. Bolsonaros politik gör expansionen in i Amazonas hittills oförstörda områden lagligt – men det gör det såklart inte till varken hållbart eller rätt. Politiska verktyg som innebär att skydd försvagas, att urfolks rättigheter ignoreras och att expansion möjliggörs sker även i Europa. Till och med i Sverige.
Sverige har via FN-konventionen om biologisk mångfald ålagt sig att långsiktigt, kvalitetssäkrat och transparent skydda minst 17 procent av skogen. I dag har enbart fem procent av den svenska skogen ett sådant skydd. I Brasilien är plantering av monokulturer en drivande faktor till att skogar bränns upp.
I detta norra skogsbältet som sträcker sig in i bland annat Finland och Sverige förlorar vi naturskog till förmån för tallplantager. Plantager som planteras för att främst tillverka engångsartiklar, samt energi och drivmedel.
Hela 77 procent av det vi plockar ut från den svenska skogen blir till produkter som brinner upp. Alltså är inte Amazonas skogspolitik något unikt.
Även om Amazonas och det norra skogsbältet ligger geografiskt långt ifrån varandra så är priset för skövlingen densamma: Koldioxidutsläpp, förlust av biologisk mångfald och kränkande av urfolks rättigheter.
För att vi ska lösa Amazonas kris långsiktigt så måste de europeiska medlemsländerna se till sitt eget delansvar och den efterfråga som faktiskt gör Bolsonaros skövling av Amazonas till en vinstaffär. Precis som den skövlingen på norra halvklotet i dag är en vinstaffär.
Utöver att EU nu bör pausa pågående förhandlingar om mercosur-handelsavtalet med Brasilien tills avskogningsgraden åter är på väg nedåt och tills urfolks rättigheter och säkerhet är garanterade, så behöver EU även göra följande:
- Kräva att EU:s medlemsländer reformerar politiken kring industriellt boskapsbruk.
- Säkerställa skogsskydd i enlighet med FN:s konvention om biologisk mångfald inom respektive medlemsland, samt kräva detsamma av era internationella kolleger i alla forum och med alla tillgängliga verktyg inom EU och FN.
- Lagstifta om minskning för skogsbrukande-former som går emot Parisavtalet.
- Göra expansion i hittills oförstörda skogar olagligt.
- Sluta stödja biodrivmedelsagendan. Varken palmolja, skogliga eller övriga biodrivmedel kan vara en del av en hållbar värld.
Eu-kommissionärer: Amazonas bränns upp framför våra ögon, medan europeiska skogar bränns upp i fabriker. Inget av det är hållbart eller förenligt med en beboelig planet.
Lina Burnelius, klimat- och skogsexpert Greenpeace
Parul Sharma, Sverigechef Greenpeace
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.