C:s skogspolitik fäller 380 år gamla tallar
Debattörerna: Omvärlden chockas av att Sverige vill avverka i område med 64 rödlistade arter
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-07-02
DEBATT. Den nya Skogspropositionen klubbades i slutet av mars till följd av Socialdemokraternas uppgörelse med Centerpartiet. Huvudtesen i den är att äganderätten till skog ska stärkas.
Frivilligheten som grund vid områdesskydd i form av naturreservat ska ytterligare stärkas. Helst ska reservatsbildning ske på markägarens initiativ.
Det kan tyckas vara en god tanke, men vilka kan följderna bli för våra skyddsvärda skogar? Kan de nya riktlinjerna leda till att allt fler naturskogar avverkas?
Vi har ett dagsaktuellt pilotfall här i Garphyttan. Bakom Garphytte bruk tornar Garphytteklint upp sig som en vacker siluett bakom det gamla bruket. Berget är ett signum för Garphyttan och en port till Kilsbergen, en 200 meter hög förkastningsbrant mot öster.
Området har på grund av sina branta klippsluttningar till stor del fått vara orört av skogsbruk och tallskogen där är upp till 380 år gammal.
I nordväst finns ett rikkärr med stor artrikedom, bland annat salamander. Området runt klinten avgränsas naturligt i norr av en sjö, i väster av en å och i öster av vägen till friluftsparadiset Ånnaboda. Det omfattar 60 hektar med en mosaik av olika naturtyper och kalkpåverkade biotoper med höga naturvärden.
I området finns fornminnen som torplämningar och gruvhål. Förutom de höga natur- och kulturvärdena är området ett uppskattat rekreations- och friluftsområde, delvis av riksintresse och det används för naturundervisning av ortens skola.
Länsstyrelsen har påbörjat arbetet med att skydda Garphytteklint, men nu har landshövding Maria Larsson beslutat att avbryta det arbetet.
Området inventerades av Länsstyrelsen under hösten 2021. Inventeringen visar att området innehåller en mängd skyddsvärda arter, varav ett 60-tal rödlistade. Stora delar av området består av kalkbarrskog som gynnar mykorrhizasvampar som inte skulle överleva ett skogsbruk.
Kalkbarrskogar är enligt Naturvårdsverket en prioriterad skogstyp som ska skyddas för att möta våra internationella åtaganden. Sverige har ett särskilt internationellt ansvar för dessa skogar.
Inventeringen ledde till att Länsstyrelsen började arbeta med bilda ett naturreservat. Man utarbetade ett förslag och kontaktade markägaren för dialog om ersättning. Han svarade dock inte på inbjudan, vare sig under hösten eller vid senare kontaktförsök.
Länsstyrelsen har misslyckats med att få till stånd en dialog med markägaren och med hänvisning till detta avbryter nu landshövdingen arbetet med reservatsbildningen.
I beslutet redogör man utförligt för områdets höga naturvärden och konstaterar att området har ett mycket högt skyddsvärde. Det är naturtyper som Sverige har internationella åtaganden att skydda och området är av angeläget allmänintresse för ortsbefolkningen som rekreations- och friluftsområde.
Alla kriterier uppfylls, men det stupar på markägarens nej till dialog. Landshövdingen hänvisar till nya direktiv, men även till den nya propositionen som ger möjlighet att bilda reservat mot markägarens vilja om objekt är av särskilt nationellt och internationellt värde och innehåller angelägna allmänna intressen.
En avverkningsanmälan för 8 hektar har lämnats in. Den omfattar toppen av berget och påverkar omkringliggande skog med förödande följder för känsliga arter. En stig har skövlats till en sju meter bred skogsbilväg som gör ingrepp i fornlämningar. Det som skulle kunna bli ett ovärderligt reservat kan genom Länsstyrelsens beslut i stället bli ett söndertrasat område.
Såhär får det inte vara. Länsstyrelsen ska inte avstå från att fullfölja sitt ansvar för att skydda hotad natur för att man inte kan komma överens med en markägare.
Här finns god tillgång till ersättningsskog, då Sveaskog äger stora skogsskiften i närheten. Och vid reservatsbildning kompenseras markägare med 125 procent av sin ekonomiska förlust. Men markägaren har visat ”mycket begränsat intresse” för bytesmark. Det tycks handla om en prestigekamp.
Landshövdingens beslut kan bli prejudicerande och leda till att andra markägare också vägrar att inleda dialog. Detta kan få förödande följder för den lilla areal av skyddsvärd gammelskog som finns kvar.
Omvärlden ser på vår skogspolitik med häpnad och förundran. Hur kan vi avverka i ett område med 64 rödlistade arter och 380-åriga tallar?
Var det så här du hade tänkt att det skulle bli, Annie Lööf? Och är verkligen Regeringen med på den här tolkningen av skogspropositionen?
Thomas Johansson och Elisabeth Douhane, Garphyttan
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.