Bara tomma ord från Björklund

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2011-05-23

Rossana Dinamarca (V): Här är tre konkreta förslag som garanterar att skolpengen går till eleverna – inte till aktiebolagen

Jan Björklund försöker släta över de stora problemen med svenska friskolor genom att säga att han vill skärpa kontrollerna (Aftonbladet den 19 maj). Som Aftonbladet har visat i sin granskning de senaste veckorna har den svenska skolan blivit en guldgruva där de som driver fristående skolor berikar sig på elevernas och lärarnas bekostnad. När Jan Björklund nu påstår att han vill skärpa kontrollerna så är det bara ett sätt att försöka blidka opinionen. En opinion som växer sig allt starkare mot rovdriften av den svenska skolan.

I dag har mer än hälften av de fristående skolorna ett aktiebolag som huvudman. Trenden är att detta blir vanligare. Aggressiva riskkapitalbolag köper upp mindre skolor och blir allt större. Varje år går hundratals miljoner kronor i vinst till de här bolagen. Vinsten förs ur landet för att undgå att betala skatt. Tillsammans blir det mycket pengar som skulle kunna ge fler barn bättre möjligheter att lära sig läsa, skriva och räkna.

Våra nordiska grannländer har sett till att stoppa vinstintresset i skolan. I Norge är det ett krav att alla offentliga medel ska komma eleverna till del. I Finland drivs skolorna av allmännyttiga samfund och får inte drivas för ekonomisk vinning. I Danmark får bara ickevinstdrivande stiftelser vara huvudmän, inte aktiebolag. Dessutom får en enskild huvudman inte driva fler än en skola. På det sättet försvarar politiker i Norge, Finland och Danmark barnens rätt till en god utbildning före vinstintresset.

Men i Sverige är det fritt fram att ta ut stora vinster från fristående skolor. Regeringen gör inget för att stoppa vinstintresset och de lycksökare som utnyttjar luckorna i lagen.

Till Aftonbladet säger Jan Björklund nu att han vill ändra skollagen för att kunna öka kontrollen av skolorna. Det har han lovat förut. Ingenting har hänt. Han har sagt samma sak om de religiösa fristående skolorna. Ingenting har hänt. I våras beslutade riksdagen att de stora skolreformerna om kommunaliseringen, fria skolvalet och fristående skolors etablering skulle utredas. Ingenting har hänt.

Jan Björklund försöker helt enkelt med tomma löften möta den ilska som finns hos människor över hur den svenska skolan fungerar. Men det tricket kan inte fungera hur många gånger som helst. Att det är tomma ord som kommer över Jan Björklunds läppar torde vid det här laget stå klart för alla. Men även om han menade vad han sa skulle inte den svenska skolans problem lösas av skärpta kontroller. Systemfelet är att skattepengar betalar nytt kakel i swimmingpoolen hemma hos riskkapitalbolagens ägare, istället för att betala nya stolar i skolmatsalen och ge lärarna en skälig lön.

Vänsterpartiet har tre konkreta politiska förslag på hur vi ska garantera att skolpengen går till eleverna och inte till aktiebolagens vinster:

1. Stoppa vinstuttagen i friskolorna. En skola ska drivas av lust till lärande, inte lust till pengar.

2. Begränsa antalet skolor som en huvudman får driva. Skolan är ingen storindustri.

3. Inför hårdare regler för vem som får starta en friskola. Vi har sett alltför många exempel på inkompetenta och till och med brottsliga ägare.

Det är tre förslag som mycket bättre skulle lösa problemen med friskolorna än Björklunds skärpta kontroller. Den svenska skolan behöver inte bara skärpta kontroller. Den svenska skolan behöver en ny politik.

Rossana Dinamarca, (V), vice partiordförande och utbildningspolitisk talesperson