Sänk skatten – mens går inte att ’välja bort’
Debattörerna: Att ha råd med mensskydd är en mänsklig rättighet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2018-01-03
DEBATT. Drygt två år har passerat sedan EU:s regeringschefer beslutade om att unionens medlemsstater själva ska kunna reglera mervärdesskatten på mensskydd. I Frankrike sänktes den så kallade tampongskatten redan 2015, från 20 procent till 5,5 procent, och i Storbritannien har både aktivister och politiker drivit frågan framåt under de senaste åren.
Men i Sverige står debatten still: i dagsläget ligger tampongskatten på 25 procent och detta slår hårt mot de mest utsatta. Vi från organisationen Mensen – forum för menstruation, och många andra aktörer med oss, anser att detta är en fråga som bör prioriteras. Vi kräver att skatten på mensskydd ska sänkas markant.
Alla menstruerande personer behöver tillgång till mensskydd. Ungefär hälften av Sveriges befolkning menstruerar någon gång under sina liv och för majoriteten av denna hälft kommer mensen en gång i månaden.
Mens är med andra ord en högst naturlig process, men att en menstruerande person måste lägga 15 000–70 000 kronor (beroende på vilken mensskydd och hur riklig mensen är) på mensskydd under sin livstid – och att en icke-menstruerande slipper de kostnaderna – känns inte särskilt naturligt.
Detta är givetvis inga nyheter. Men den politiska debatten fortsätter att utebli, och få politiker verkar inse att mensskydd är en klassfråga som måste upp på den politiska agendan.
Mensskydd är en nödvändighet, men inte alltid en självklarhet. En undersökning publicerad i ETC i juli 2017 visar att den genomsnittliga kostnaden för mensskydd och värktabletter är 500-700 kronor per år. Har du riklig mens är det dyrare än så.
Är det flera menstruerande personer i en familj kan det bli en kostnad som vissa familjer behöver kalkylera för varje månad.
Även hemlösa menstruerande har det generellt sett svårare att få tag på ordentliga mensskydd, vilket ökar risken för mensrelaterade infektioner. Att lyxbeskatta mensskydd slår hårdast mot de redan mest utsatta människorna i samhället.
Menstabun bygger på patriarkala strukturer och har existerat sedan stenåldern, men nu, 2018, kan vi konstatera att mensfrågor aldrig varit så aktuellt som nu. Mensskyddsföretag börjar äntligen visa i sin marknadsföring att mensblod är rött (och inte blått) och mensaktivister vinner mark såväl i som utanför Sverige.
Att kunna krossa menstabun verkar inte längre vara en utopisk dröm, utan ett realistiskt mål. Att slopa tampongskatten är en liten handling med en stor betydelse för alla berörda.
Sverige är ett av de länder i EU som har högst mervärdesskatt på mensskydd. Du betalar 25 procent moms för dina mensskydd. När du äter ute på restaurang betalar du 12 procent moms och om du tränar med en personlig tränare betalar du 6 procent.
Det är saker du kan välja att göra – saker du kan unna dig. Mensskydd är inget du ibland väljer att köpa, mensskydd är inget du kan välja bort.
Den strukturella känslan av skam som finns kring mens är svår att få bort. Men vore det inte så mycket bättre att kunna köpa det där tampongpaketet – med eller utan skam – till ett rimligt pris? Alla ska kunna välja det mensskydd som de önskar utan att behöva tänka på vad det kostar. Det skulle vara en seger för den svenska mensrörelsen och en vinst för alla menstruerande personer. Alla ska ha råd och tillgång till mensskydd, oavsett inkomst.
Det handlar om mänskliga rättigheter! Därför kräver vi att alla partier ska ta ställning till frågan om att sänka tampongskatten. Låt oss mensa utan moms!
Antonia Simon, ordförande på Mensen – forum för menstruation
Klara Rydström, vice-ordförande på Mensen – forum för menstruation
Anna Dahlqvist, författare till boken ”Bara lite blod – ett reportage om mens och makt”
Christina Liffner, ordförande på Endometriosföreningen Sverige
Maneka Gosh, projektledare på Kvinnoprojektet Förbundet blödarsjuka i Sverige
Victoria Manfred, ordförande på Lingonkollektivet
Terese Lann-Welin, My period is awesome
Louise Berg, projektledare på Sibship
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– följ Aftonbladet Debatt på Facebook.