Ny satsning för trygga barn i Region Uppsala
MP och C: De första åren påverkar hela livet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-01-13
DEBATT. Alla barn borde få en bra start i livet, men tyvärr vet vi att många barn växer upp med oro och rädsla och att hemmet är inte den trygga plats det borde vara för alla barn.
Att vara utsatt för våld eller försummelse under barndomen är tätt förknippat med fysisk och psykisk ohälsa senare i livet. Forskning visar att för barn som upplever våld i nära relation ses stora negativa konsekvenser på både kort och lång sikt.
Effekterna kan ta sig uttryck genom sämre skolresultat, självskadebeteende och posttraumatiskt stressyndrom.
Vi i blågröna styret har i Vårdstyrelsen tagit beslut om att fortsätta och utveckla arbetet för att tidigt upptäcka riskfaktorer i barns uppväxtmiljö via projektet Barnsäkert. Vi vill möjliggöra detta förebyggande arbetssätt inom barnhälsovården i hela Region Uppsala.
Det finns mycket att göra för att upptäcka barn som riskerar att fara illa och kunna ge tidigt stöd. Arbetsmetoden Barnsäkert, som utvecklats av barnläkaren och docenten Steven Lucas vid Uppsala universitet, har gjort det möjligt att upptäcka riskfaktorer i barns uppväxtmiljö, exempelvis ekonomiska problem, föräldrastress, missbruk och våld i hemmet.
Arbetsmetoden är förebyggande och innebär att föräldrarna erbjuds hembesök av barnhälsovården under barnets första tid i samverkan med socialtjänsten.
Föräldrarna fyller i ett självskattningsformulär där de uppskattar sitt eget mående, sin ekonomi och om det finns några problem inom familjen, exempelvis våld eller missbruk. Utifrån formuläret ställer sedan vårdpersonal frågor till föräldrarna och socialtjänsten kan också bedöma och möta de behov som familjerna har. De kan också ges stöd i form av psykologer eller föräldrastöd.
Metoden har testats i Dalarna under tre års tid och i ett pilotprojekt sedan drygt ett år även i Region Uppsala, exempelvis i Tierp och Gottsunda med mycket goda resultat.
Otrygghet som barn upplever i hemmet är ofta den som är svårast för utomstående att upptäcka. I familjer där det förekommer våld eller andra missförhållanden kan det finnas en tystnadskultur. Även i familjer där våld inte förekommer kan det finnas andra orsaker till stor otrygghet för ett barn.
Det kan finnas missbruksproblematik, psykisk sjukdom, långvarig konflikt mellan föräldrarna, men även ekonomisk oro och stress hos föräldrarna som också påverkar barnet negativt.
Orosanmälningar kring utsatta barn sker ofta först när barnet är i skolåldern, när det blivit mer tydligt att något är fel. Problemet har dock ofta funnits tidigare än så och i hög grad påverkat barnet.
Barnhälsovården saknar i dag evidensbaserade verktyg för att identifiera psykosociala riskfaktorer. Arbetsmetoden Barnsäkert bygger på den amerikanska SEEK-modellen (Safe Environment for Every Kid) som har anpassats till svenska förhållanden och utgör ett viktigt verktyg.
Att barn far illa är ett stort folkhälsoproblem som innebär stort lidande för det utsatta barnet. Ju tidigare vi kan stödja barn och familj desto tryggare uppväxt för barnen.
Vi vill nu satsa på att stärka detta arbetssätt och har därför i Vårdstyrelsen tagit beslut om att finansiera arbetsmetoden och verktyget Barnsäkert för att möjliggöra fortsatt arbete med metoden samt ta fram en plan för ett brett införande inom barnhälsovården i Region Uppsala i samverkan med länets kommuner.
Barnen är vår framtid. Men vi kan vara med och påverkar hur barnens framtid blir. En otrygg uppväxt riskerar barnets hälsa på både kort och lång sikt.
Från samhällets sida behöver vi finnas där för barnen och familjerna och bidra till att alla barn får en god start i livet.
Malena Ranch, ordförande, Vårdstyrelsen, Region Uppsala (MP)
Miriam Eriksson, 1:e vice ordförande, Vårdstyrelsen, Region Uppsala (C)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Så här skriver du en debattartikel