Skolan ska satsa på kunskap – inte retorik
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2015-08-24
Replik från SD om retorik på schemat
REPLIK. Trots att Barbro Fällman är verksam i retorikbranschen ser hon ut ha bristfällig kunskap kring hur hennes konstform används på den politiska arenan. Sverigedemokraternas partiledning anlitar inga talskrivare eller retoriker. Var och en skriver sina egna tal och debattinlägg. Ibland hjälps vi åt, men ingen av oss är utbildade i retorik. Barbro Fällman säger att Sverigedemokraternas budskap är ”smart förpackade”. Det är möjligt, men beror i så fall på någonting annat än kurser i retorik.
Retorik som ämne har alltid varit omstritt inom den västerländska akademin. Ett av de mer inflytelserika debattinläggen är Platons dialog Gorgias från omkring år 380 f.Kr. En huvudsaklig angreppspunkt är att retoriken är väsensskild mot vetenskapen därför att den inte söker efter kunskap. Istället menar Platon att retoriken är ett sätt att låta icke-vetande bli mer övertygande än vetande bland icke-vetande.
Läkarvetenskapen söker efter det bästa sättet att läka människor. Ingenjörskonsten söker bland annat det bästa sättet att bygga. Retorikern är varken läkare eller ingenjör, men hans konst går ut på att genom smicker och suggestion övertyga andra icke-vetande om hur man ska läka och bygga.
En retoriker behöver inte känna till vad som är sant, rimligt eller mest lämpligt. Han ska bara få andra att tro att han gör det.
Det bästa sättet att bemöta kvacksalvare, retoriker och charlataner är med egen kunskap. Detta visste redan de gamla grekerna, och det är vad den svenska skolan ska lära ut.
Presschef Sverigedemokraterna