Så ska fler i kriminella gäng kunna dömas
Tidöpartierna: Polisen ska få nya verktyg i väntan på en grundlagsändring
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-06-14
DEBATT. För att komma till rätta med det hot mot vårt fria och öppna samhälle som den grova organiserade brottsligheten utgör krävs att vi mobiliserar samhällets fulla kraft. Det visar inte minst förra helgens fruktansvärda skjutningar i Farsta.
Många olika verktyg – straffrättsliga, sociala, polisiära – måste nu på plats. Därför lägger vi sedan höstens regeringsskifte om rättspolitiken i hög takt på snart sagt alla områden.
En central åtgärd är att fler som deltar i kriminella nätverk, eller på andra sätt bidrar till deras brottslighet, ska kunna dömas för brott.
Samarbetspartierna vill göra det straffbart att delta i ett kriminellt gäng, på samma sätt som det den 1 juni i år blev straffbart att delta i en terroristorganisation. Vilka grupper av kriminella som ska träffas måste förstås utredas noggrant.
Men detta förutsätter först en ändring av grundlagens bestämmelse om föreningsfrihet, som inte kan träda i kraft förrän efter nästa val.
Vi ska återkomma till den frågan, samtidigt som det inte finns någon tid att förlora.
Därför ser vi nu till att så fort som möjligt få nya verktyg att komma åt de kriminella gängen från ett annat håll i lagstiftningen.
I morgon avser regeringen besluta om en utredning som ska se över de så kallade osjälvständiga brottsformerna. Dessa omfattar till exempel försök, förberedelse eller stämpling till brott.
Detta går rakt på mycket av den brottslighet som utförs bland de cirka 30 000 personer som idag på ett eller annat sätt ingår i kriminella nätverk.
Och utredningen tar sikte på två centrala delar:
Det första handlar om hur straffansvaret för dessa brott kan utvidgas, så att fler brott som begås inom ramen för den organiserade brottsligheten ska kunna bestraffas.
På det sättet kan fler som rör sig i gängens kraftfält och som bidrar till gängbrottsligheten lagföras. Detta eftersom brott i kriminella nätverk utmärks av att det ofta är flera personer som på olika sätt är delaktiga i den brottsliga verksamheten.
I klartext kan det till exempel handla om att en person som hanterar en så kallad encrotelefon för att kunna begå ett allvarligt brott i större utsträckning ska kunna dömas för förberedelsebrott.
På så sätt kommer vi åt den här typen av brott i väntan på en allmän kriminalisering av deltagande i kriminella gäng.
Det andra är att utredningen får i uppdrag att utreda så kallade otjänliga försök. Detta i ljuset av en dom från Högsta domstolen nyligen, som handlade om polisens användning av vapenattrapper.
I det aktuella fallet hade polisen hittat vapen i ett källarförråd. Man tog vapnen i beslag och lade i stället dit en attrapp – ett vanligt sätt att gillra en fälla samtidigt som man tar bort risken för verkliga skjutningar.
Den person som sedan försökte hämta vapnen i källaren friades eftersom polisen bytt ut de riktiga vapnen mot en attrapp.
Som ett resultat av den här HD-domen har vi sett flera friande domar i lägre instanser runt om i landet där vapen bytts mot attrapper och narkotika bytts mot socker.
Polis, åklagare och tull larmar nu också om att detta redan fått en tydligt negativ effekt på deras brottsbekämpande arbete.
Det är inte riksdagens eller regeringens sak att lägga sig i domstolars beslut. Vi kan bara konstatera att HD har klargjort vad som gäller enligt dagens lagstiftning. Och då får politiken ställa sig frågan om reglerna behöver ändras – och det bör ske i det här fallet menar vi.
Därför ser vi nu till att den här konkreta frågan kommer att ses över i den utredningen vi nu tillsätter.
Det är nu nödvändigt med mönsterbrytande åtgärder för att öka tryggheten för enskilda och stärka hela samhällets motståndskraft mot allvarlig brottslighet. Tryggheten och friheten i Sverige ska återupprättas.
I det arbetet finns det inte en dag att förlora – därför tar vi nu nästa steg för att trycka tillbaka de kriminella gängen.
Gunnar Strömmer, justitieminister (M)
Richard Jomshof, ordförande i justitieutskottet (SD)
Torsten Elofsson, rättspolitisk talesperson (KD)
Juno Blom, rättspolitisk talesperson (L)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.