Vi ser barnen som Sverige inte skyddar
Debattörerna: Alla barn ska ha samma rättigheter – nu måste Barnkonventionen bli lag
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2018-05-03
DEBATT. När Sverige, år 1990, ratificerade barnkonventionen togs ett historiskt steg. Nu finns möjligheten att ta nästa steg. För varje barns rätt att vara trygg. För varje barns rätt att få sina grundläggande mänskliga rättigheter tillgodosedda. Riksdagsledamöter, rösta ja till en lag som synliggör och stärker barnets rättigheter!
Barnkonventionen, som är grunden i allt Bris arbete, har sin utgångspunkt i respekten för varje barn som individ och subjekt i sitt liv.
Centralt i barnkonventionen är att alla barn har samma rättigheter i det samhälle där de lever. Varje barn, oavsett bakgrund, har rätt att behandlas med respekt och barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet.
Att barnkonventionen stadfäster att varje barn är en rättighetsbärare, innebär också att den utgör ett starkt skydd för det enskilda barnet. Det finns därför ingen tvekan om att barnkonventionen som lag kommer stärka rättigheterna för varje enskilt barn i Sverige, och allra störst betydelse kommer detta att ha för barn som lever i utsatta situationer.
Det gäller till exempel barn som lever med våld hemma, i ekonomisk utsatthet, med hedersproblematik, eller som riskerar att rekryteras till väpnade konflikter utomlands eller hamna i människohandel.
Med barnkonventionen som lag stärker vi rättssäkerheten och rätten till stöd och skydd för alla barn oavsett vilken risk barnet utsatts för.
Barnkonventionen är en helhet där varken specifika artiklar, ord eller begrepp ska läsas och tolkas separat, då innehållet i konventionen är odelbart. Att, som i vissa fall i den pågående debatten, lyfta ut specifika ord eller begrepp och försöka analysera dem blir missvisande. Sveriges nästan 2 miljoner barn förtjänar en mer seriös debatt än så.
Trots att det gått 28 år sedan Sverige ratificerade barnkonventionen så vittnar Bris dagliga kontakter med barn om att vi som land inte lyckats garantera varje barn dess grundläggande mänskliga rättigheter.
För Bris är det självklart att Sverige måste ta den här möjligheten att stå upp för barns rättigheter och för ett bättre samhälle för barn. Vi som verkar i olika delar av samhället ser alla tydligt vilken betydelse detta historiska beslut som riksdagen förhoppningsvis fattar den 14 juni kommer ha i hela det svenska samhället.
Flera andra länder har redan gått före. 94 länder har hittills inkorporerat barnkonventionen i sin nationella lagstiftning. Norge och Finland är exempel här i Norden, men även Frankrike, Tyskland och Storbritannien går att vända sig till för inspiration.
Bris som organisation var drivande i debatten som ledde fram till världens första förbud mot barnaga 1979. I vissa länder ses det fortfarande som ett extremt ställningstagande, att barn har rätt att slippa våld från föräldrar i uppfostringssyfte. I Sverige är detta helt självklart. På samma sätt räknar vi med att våra barn och barnbarn om 40 år kommer att fråga oss hur det var möjligt att barnkonventionen inte var svensk lag innan år 2020.
Hur kunde vi ha ett rättssamhälle där det vägledande dokumentet för barnets mänskliga rättigheter inte var juridiskt reglerat i svensk lag? Hur kunde vi, som var först i världen att förbjuda barnaga, fortfarande ha så allvarliga luckor i lagstiftningen kring barn som upplevt våld i hemmet?
Allt detta kommer förstås inte förändras över en natt när barnkonventionen, om allt går rätt, blir lag år 2020. Det krävs ett ihärdigt fortsatt transformeringsarbete med att förändra lagar och administrativa processer, att utbilda och kompetensförstärka myndigheter, kommuner och landsting, och att se till att barnkonventionen som lag får genomslag över hela landet. Självklart kommer Bris att följa och vara en aktiv del den processen.
Annabella Kraft, ordförande Bris
Ann Rask Samuelsson, vice ordförande Bris
Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris
Sofie Edberg, styrelseledamot Bris
Carin Grundberg Sandell, styrelseledamot Bris
Anas Hsissen, styrelseledamot Bris
Rosie Linder, styrelseledamot Bris
Torbjörn Blomhage, styrelseledamot Bris
Anders Lindmark, styrelseledamot Bris
Dietmar Mölk, styrelseledamot Bris
Henrik Saxborn, styrelseledamot Bris
Parul Sharma, styrelseledamot Bris
Helén Strömberg, styrelseledamot Bris
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Höj din röst – filma och mejla hojdinrost@aftonbladet.se