Mobiltelefoner förstör våra barns kreativitet
Lärare: Barn måste lära sig hitta sig själva – inte att hantera media
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2018-02-18
DEBATT. Jag är bildlärare och jag funderar över vad ”den nya tidens mediasamhälle gör med barn och ungdomar.
Jag vill påstå att de nya medierna – mobiler, datorer etcetera – bygger om oss, både barn och vuxna så obemärkt, att vi inte längre vet vart vi är på väg.
Vi är på ett eller annat sätt innefattade i en begreppsvärld, där vi själva inte sätter ribban för vilka vi är, vilka värderingar vi har, eller hur beroende vi har blivit av att ständigt vara uppkopplade. För många utbryter panik om mobilen går sönder.
Vi förlorar oss i världar som är fiktiva och lever med bilder och bokstäver som påverkar oss både dagtid och nattetid. Vi går in i känslomässiga upplevelser som handlar om allt mellan himmel och jord och vi blir påverkade vare sig vi vill det eller ej.
Fokus blir ”där ute” och ”där borta” och upplevelsen av det egna jaget minskar drastiskt, vilket är en samhällsfara ur många aspekter.
För det första ska du stiga upp varje morgon med dig själv, du ska gå och lägga dig med densamma och du ska faktiskt också dö med dig själv.
Dessförinnan ska du då leva med dig själv, vilket innebär att du bör ha en någorlunda fast grund med tanke på hur det stormar utanför.
Barn och ungdomar behöver skapa sig en egen identitet, inte i förhållande till andra, utan i förhållande till sin egen varierande dagsform.
I skolan skulle det vara högsta prioritet att barn och ungdomar får prövas i sitt identitetsskapande.
När det gäller bildämnet i skolan, så i stället för att bygga upp ämnet, skärs det ner i tider då det verkligen behövs för att balansera den mediala utveckligen.
Att lägga grunden till nya möjligheter i skolan för skapande, där våra händers kontakt med sinnet, är en nödvändighet för vårt fortsatta demokratiska samhälle. Politiker måste vara mer medvetna om vilket slags samhälle som håller på att formas. Och inte bara det, utan den stora frågan, vart är vi på väg och hur vill vi egentligen ha det i framtiden?
Det egna skapandet har minskat drastiskt på grund av det nya informationssamhället med tillhörande verktyg såsom datorer, mobiler och annat.
Vi går mot ett nytt samhälle och ett nytt sätt att kommunicera med rasande fart, utan att egentligen fundera över konsekvenserna. Små barn, redan från 1-års ålder, ska ha tillgång till lärplatta som det så fint heter och fostras in i den digitala världen.
Varför lägger vi så mycket kraft och möda på att små barn ska bli beroende av dessa digitala medier som är så starkt förbundna med kapitalistiska intressen? Marknadskrafterna är oerhört starka och ifrågasätts alldeles för lite.
Den flathet som både politiker och skolledare besitter när det gäller hantering av detta är skrämmande. Varför är det ingen som problematiserar användningen av den nya tidens tekniker i de lägre åldrarna och i skolorna?
Barn måste lära sig att hantera sig själva och bli grundade och trygga i sin egen person. De ska inte behöva börja sina liv med att hantera media.
De behöver spegla sig själva med andra fysiska personer, som delar deras liv och vardag, fysisk kontakt och emotionell kommunikation.
De skapande ämnena i skolan är det enda som motverkar den stress som barn och ungdomar utsätts för genom redan tillrättalagd media. De skapande ämnena hjälper barnen att utveckla sina förmågor och frustrationer i sin egen takt och efter egna förutsättningar.
Kreativitet skapar den tid som behövs för att lugnt kunna sortera och filtrera alla de intryck du omfattas av i det moderna samhället. Det ger dig ”egentid” att utvecklas, gå in i ditt eget rum, där ingen annan tränger sig in.
Många barn har i dag svårt att sitta still. De är överhopade med intryck. Att ta en lerklump, eller en pensel med färg, eller färg på fingrarna, kan i många fall vara nyckeln till att öppna portarna till ”lugn- och- rosystemets” oxytocinhormoner som gör att vi mår så mycket bättre.
Det egna skapandet, vad det än vara månde, är underskattat i vår ”nya tid”. Vi har glömt basen för vår överlevnadskälla med att förlora oss i det nya informationssamhällets möjligheter. Där är inte bara möjligheter, där finns också snaror som gör att vi snubblar på eget grepp.
Vi alla måste arbeta för att återerövra de sköna konsterna i skolorna.
Bygg nya verkstäder och rum för musik, teater och dans och ateljéer för skapande. Hjälp barn och ungdomar att återerövra sig själva med allt vad det innebär med tanketid och känslotid.
Jag hoppas innerligt att en ny ordning ska skapas i våra svenska skolor med hjälp av emotionellt intelligenta politiker! Vi måste bygga om våra värdemätare och förstå att vi är fysiska människor som behöver ta i varandra och se varandra i ögonen. Den panik som bryter ut när en mobil saknas, den är inte människovärdig.
Ulla Lundegård, konstnär, författare, bildlärare och terapeut
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.