Nya elledningar slår hårt mot markägare
LRF: Höj ersättningen om Sverige elnätskapacitet ska kunna dubbleras
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-06-27
DEBATT. Elektrifieringen är avgörande för Sveriges klimatomställning. För att Sverige ska lyckas behöver dagens elnätskapacitet fördubblas fram till 2045.
Ansvaret för att Sverige ska nå framgång och fördubbla elnätskapaciteten ligger till stor del hos de stora elnätsbolagen. Och deras lösning, mer information till enskilda markägarna vid markintrång, kommer inte räcka. Därför har regeringen tillsatt en utredning.
Att bygga mer elnät är nödvändigt för att ställa om samhället till fossilfritt och klara uppställda klimatmål. Om Sverige lyckas kommer nästan alla i samhället gynnas över tid.
Men den enskilde markägaren riskerar gå förlorande ur denna samhällsomvandling. Det beror på att elnät byggs, under hot om tvång och att intrångsersättningen, inte ger rimlig kompensation för den skada elledningen skapar för den enskilda markägaren.
Som medborgare och enskild markägare behöver rättigheter därför stärkas och ersättningen för markintrånget bli marknadsmässig. Den enskilda markägare kan inte ensam stå för notan när Sverige ska fördubbla sin elnätkapacitet.
I dag går det inte att leva upp till grundlagens krav om full ersättning till den enskilde markägaren för förlusten när en elledning byggs på marken. Därför måste en omställning av ersättningsreglerna ske nu.
Elbolagen försöker lösa kraven med mer information vid undertecknande av nya avtal. Det är såklart bra, men det är inte mer information till den enskilda markägaren som ersätter en dålig ekonomisk affär och att hen samtidigt blir granne med höga elstolpar och luftledningar.
Det är en rimlig kostnad för de stora elbolagen när vi tillsammans genomför samhällets klimatomställning
Sverige behöver öka livsmedels- och energiproduktionen. Något som kan begränsas av nya elledningar.
Exempelvis hindrar elsäkerheten runt en kraftledning hur åkern kan bevattnas, vilket vid ihållande torka (som blir allt vanligare) innebär livsmedelsförluster. Dagens och framtida drönarteknik begränsas av elledningarna och dess magnetfält. Ett hinder för att utveckla det precisions- och resurseffektiva lantbruk som i allt högra grad efterfrågas.
Även områden långt utanför elledningen påverkas. Ett markavtal för elledning som en markägare skrev på år 1975 hindrar markägaren att 2015 etablera tre vindkraftverk i sin skog.
Bra för klimatet och en viktig inkomst för markägaren. Men det hela stoppades av elnätbolaget som byggde elledningen, 40 år tidigare. Bevis på att elledning hindrar affärsverksamheter långt utanför det område som markägaren ersätts för.
Det blir tydligt att om Sverige ska kunna fördubbla sin elnätskapacitet behöver regeringens utredning föreslå marknadsmässig ersättning för markintrånget.
Även de hinder elledningen ger i jord- och skogsbrukandet under varje växtsäsong under evig tid behöver ersättas.
En marknadsmässig ersättningen för markintrång behöver inte påverka slutpriset för Sveriges el-kunder. Teknikkonsultföretaget Sweco har i en rapport beräknat kostnaden för nybyggnation av elnät till år 2045 till 358 miljarder kronor.
En marknadsmässig höjning av ersättningen vid markintrång landar på totalt 18 miljarder kronor under dessa 20 år, eller 160 kronor per hushåll och år. En rimlig kostnad för de stora elbolagen att ta när vi tillsammans genomför samhällets klimatomställning.
Palle Borgström, förbundsordförande LRF
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.