Jo, det går att göra skolan mer jämlik
Boel Godner: Tänk innanför boxen – det vände utvecklingen i Södertälje
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2020-09-01 | Publicerad 2020-08-31
DEBATT. Södertälje har erfarenheter som ingen annan kommun har. 2011 hade vi bland de lägsta skolresultaten i Sverige, högst kostnader för försörjningsstöd, högst arbetslöshet, en grov organiserad brottslighet hade bitit sig fast och vi hade sedan 2006 tagit emot i genomsnitt 1 000 flyktingar om året utan att kunna påverka det själva.
2011 bestämde sig polisen för att dra igång insatsen Tore II mot den grova organiserade brottsligheten.
Vi förstod att kommunen behövde samarbeta. Allra viktigaste var skolan. När polisen bidrog till att stänga dörren till en kriminell livsstil behövde skolan vara nyckeln till en annan framtid.
Skolan är ett område som flitigt används som slagträ i debatter och inklämda i mitten hamnar lärare och elever. Det är svårt att genomföra förändringar.
Vårt fokus blev att faktiskt genomföra det forskningen sa om utbildning, i stället för att vidta symbolåtgärder.
Inom ramen för ett systematiskt kvalitetsarbete har vi sedan dessa arbetet med att förbättra kvaliteten på undervisningen genom pedagogisk ledning, mål- och resultatstyrning och en lärande organisation.
Vi rekryterade några av Sveriges bästa lärare som fick leda en del av övriga lärares kompetensutveckling. Vi tänkte ”innanför boxen”, slängde ut projekten och såg till att styrkedjan fungerade. Vi vågade fatta beslut som kunde handla om att lärare fick söka om sina tjänster.
Resultaten i skolan har ökat sakta men säkert och i dag ser vi ett annat Södertälje än 2011. Arbetslösheten har minskat, kostnaderna för försörjningsstöd är halverade och gymnasiebehörigheten har gått upp över tid. Det var svårt då och det är svårt nu. Vi skapar inte segregationen men vi hanterar dess effekter.
Allt börjar med en bra skola. Förutsättningarna är mycket olika mellan olika platser för att skapa den. Det är inte värdigt det jämlika välfärdslandet Sverige. Jag har många tankar kring denna viktiga fråga. Här är sex av dem.
- Segregationen måste brytas. Avskaffa ebo-lagen. Den är den största orsaken till segregationen i Sverige. Alla asylsökanden behöver efter en introduktion hos Migrationsverket placeras i Sveriges alla kommuner så att barnen får gå i klasser där andra barn pratar svenska och kommer från olika samhällsklasser.
- Gör en folk- och bostadsräkning och skapa ordning och reda på bostadsmarknaden. Många barn får svårare i skolan av att flytta runt mellan olika svarta hyreskontrakt och ibland vet vi inte ens var de bor.
- Om stat eller kommun är ansvarig myndighet för skolan är inte avgörande. Det viktigaste är att styrningen fungerar från statlig nivå ner till klassrummet. Den styrningen behöver ske genom en huvudman med höga krav och förväntningar på sig.
- Avskaffa fri etablering av skolor. Kommunerna behöver kontroll över situationen för att långsiktigt kunna ge barnen en trygga och stabil skolgång. Skolan handlar inte om företagande utan om elevers lagstadgade rätt till en likvärdig utbildning.
- Sluta med den politiska pajkastningen och håll de politiska fingrarna borta från klassrummen. Låt lärarna göra sitt jobb.
- Fundera över det fria skolvalet. Om det fungerar för 94 procent av våra elever men är segregerande och tufft för resterande 6 procent så kan vi inte säga att vi har en jämlik skola.
Men framför allt får ingen som jobbar i skolan bara vara offer för omständigheterna. Det finns alltid steg man kan ta för att förbättra befintlig undervisning med befintliga lagar, befintliga resurser, befintlig personal och befintliga elever.
Det krävs mod att tänka innanför boxen – men det är de stegen vi behöver ta.
Boel Godner, kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd i Södertälje (S), medverkar i nyutkomna boken ”Likvärdig skola. En ödesfråga för Sverige”.
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.