Engelskspråkiga skolor förstör svenska språket
Lärare: Det är ett oförlåtligt svek mot barnen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2021-04-06 | Publicerad 2021-04-04
DEBATT. Under de senaste tjugo åren har engelskspråkiga skolor blivit ett allt vanligare inslag på den svenska skolmarknaden. Skolor med “internationell profil” eller engelskspråkiga skolor är trendigt, hett och eftertraktat hos en del vårdnadshavare.
Det kan vi tydligt se i en granskning som Skolvärlden gjorde förra året. År 2011 fick 15 skolor i landet tillstånd att bedriva undervisning på engelska. År 2020 har 92 skolor fått tillstånd att bedriva undervisning på engelska.
En markant och märkbar ökning som blottar ännu en brist i vårt redan världsunika skolsystem. Det finns i dag inga tydliga eller starka regleringar när det gäller nyetableringar och nystart av fristående skolor med ”internationell profil” eller engelskspråkig inriktning.
Enligt dagens skolförordningar får engelskspråkiga grundskolor ha undervisning med upp till 50 procent engelska och i gymnasiet upp till 90 procent (allt utom svenskämnet).
Detta rimmar inte riktigt med riksdagens språklag från 2009 som föreskriver svenskan som "det allmännas språk" i Sverige. Redan här sätter vi alltså det svenska språket i en underlägsen ställning och premierar ett annat språk framför vårt eget.
Förutom detta så riskerar barnen i dessa skolor att tappa en hel del kunskaper i svenska språket. De tappar viktiga fackord för de olika ämnena i NO, SO och matematik.
Ett exempel är att många elever från engelskspråkiga skolor inte förstår vad grundämnena natrium och kalium är. De har bara lärt sig de engelska orden (sodium och potassium).
Och SO-lärarna möts av ett näst intill omöjligt uppdrag där de förväntas undervisa barn och ungdomar om svenska samhällsbegrepp eller svensk historia på engelska. Hur översätter man viktiga begrepp som Saltsjöbadsanda, kohandeln, snapphane, Dackeupproret, Vasaloppet till engelska?
En annan viktig aspekt är att barnen och ungdomarna riskerar att tappa känslan för de svåra prepositionerna i svenska språket. Till exempel är det allt vanligare att unga i dag säger "Konserten tar plats..." (takes place) i stället för "äger rum". De blir osäkra på vad som är skillnaden på att “gå i skolan” och att “gå på den skolan”. Eller att man skriver "... spenderar tid..." i stället för "... tillbringar tid...".
Även versalreglerna tar stryk. I svenskan skrivs till exempel nationalitet, veckodagar och månader med gemener (italienaren, tysken, måndag, februari). I engelskan inleds orden med en versal (the Italian, the German, Monday, February).
Och så självklart alla dessa hemska särskrivningar som vi alla avskyr. De är en ofrivillig import från engelskan som tycks bli allt värre med tiden.
Häromdagen var det till exempel en engelskspråkig skola i landet som lade ut en jobbannons där de sökte en “Social Pedagog” till sin verksamhet. Skrattretande utveckling, kanske. Men i det långa loppet är det ganska oroväckande.
Hur blir det för barnen med ett annat modersmål än svenska som går i engelskspråkiga skolor? Jo, de riskerar att få ännu sämre grunder i svenska språket om de har gått hela sin skoltid i engelskspråkiga skolor. I stället blir de halvbra på engelska och halvbra på svenska.
Visst är engelskan ett viktigt språk och vi lever i en global värld och så vidare. Men ens första språk, modersmålet, är så mycket större, djupare och viktigare än så.
Språkforskningen har länge lyft fram att om man har ett starkt modersmål är det lättare att ta till sig nya språk. När man väl behärskar ett språk fullt ut så kan man leka med orden, experimentera, kommunicera, till och med förändra och förbättra samhället.
Vi riskerar att ta ifrån våra barn allt detta när vi sätter dem i engelskspråkiga skolor. Det urholkar språket, gör det fattigare, mindre nyanserat och i förlängningen försvagar det svenskan.
Det är ett oförlåtligt svek mot barnen och mot vårt svenska språk.
Hai Phuong Tran, lärare i Göteborg
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Så här skriver du en debattartikel