M och SD säger nej till en jämlik skola – igen
Debattörerna: De tar friskolekoncernernas sida i stället för elevernas
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-12-27
DEBATT. De förbättringar av svenska elevers kunskaper som skett de senaste åren håller i sig. Fler elever klarar skolan och vi ser i alla internationella mätningar att den negativa trenden med sjunkande kunskapsresultat definitivt är bruten.
Men det räcker inte.
Vi behöver både tillföra mer resurser och lyckas bryta skolsegregationen. Om vi vill att fler elever ska lära sig mer kan vi inte snåla in på skolan eller fortsätta försvara ett system som dömts ut för att det ökar skillnaderna mellan elever.
Ändå är det just precis det M och SD vill göra, skriver utbildningsministern och ordföranden i riksdagens utbildningsutskott.
Gång på gång säger Moderaterna och Sverigedemokraterna nej till i princip alla förslag som kan öka jämlikheten i svensk skola.
I stället för att lyssna på elever, lärare och forskare tar de gång på gång friskolekoncernernas sida i debatten och kämpar mot de förbättringar som kan göra skolan mer rimlig och rättvis.
Det gäller också de ekonomiska satsningarna. När riksdagen nyligen röstade om statens budget för nästa år föreslog M och SD mindre riktade pengar till skolan.
Det stora likvärdighetsbidraget, som byggs ut till 6,2 miljarder kronor och där mest resurser går till de skolor som behöver det bäst, ville M skära ner på med hundratals miljoner kronor. SD ville inte vara sämre och i sitt förslag jämnar partiet likvärdighetsbidraget med marken.
Den stora, långsiktiga satsning som lärare, rektorer, skolhuvudmän och forskare i Skolkommissionen är eniga om behövs, ratas alltså av riksdagens andra och tredje största parti.
Om det här blev verklighet, skulle det märkas ute i klassrummen. Likvärdighetsbidraget innebär mer resurser till alla skolor, och mest där behoven är som störst.
Exempelvis beräknas skolorna i Göteborg få 258 miljoner, i Helsingborg 75 miljoner, i Gävle 51 miljoner och i Hällefors 8 miljoner kronor. Detta vill M och SD alltså skära ner på.
Det är helt fel politik. Lärare och elever behöver mer resurser, inte mindre. Sverige behöver satsa mer, inte mindre, på kunskap och bildning.
Regeringen gör därför stora insatser för att öka resurserna till skolan. En extra miljard öronmärks 2021 på grund av coronapandemin och 385 miljoner satsas för att förbättra arbetssituationen för lärare i socioekonomiskt utsatta områden.
Vi behöver både förbättra jämlikheten genom att rikta mer resurser dit de gör mest nytta, men också ta tag i grundorsakerna till att skolan dras isär allt mer. Den senaste TIMSS-undersökningen visar, precis som Pisa, att Sverige har fortsatta problem med en ojämlik skola.
Men detta är inte självklart för alla partier. När det gäller jämlikhet i skolan är det uppenbart att de högerkonservativa inte bryr sig.
Till skillnad från Moderaterna och Sverigedemokraterna kommer regeringen att fortsätta prioritera skola och utbildning.
Vi kommer att fortsätta arbeta för en jämlik skola i hela landet. I den svenska skolan ska ingen elev halka efter, men ingen ska heller hållas tillbaka. Genom att fortsätta satsningarna och fördela resurserna mer rättvist kan vi ta viktiga steg på vägen.
Sverige har tidigare haft ett av världens mest högpresterande och jämlika skolsystem. Dit ska vi nå igen, men då måste alla elever ha möjligheten att utvecklas fullt ut. Och varje barn ska veta: Om du anstränger dig och gör ditt bästa i skolan – då har du möjlighet att lyckas, oavsett vilka föräldrar du har eller vilken skola du går i.
Anna Ekström, utbildningsminister (S)
Gunilla Svantorp, ordförande utbildningsutskottet (S)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Så här skriver du en debattartikel