Sluta jaga de sjuka, Försäkringskassan
Överläkare: Dagens striktare bedömning saknar stöd i forskningen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2017-03-13 | Publicerad 2017-03-10
DEBATT. Sjukpenningtalet har nästan fördubblats sedan 2010. Regeringen är ”bekymrad” och har ålagt Försäkringskassan att bidra till en minskning. Den enklaste åtgärden är naturligtvis att inte betala ut sjukpenning trots att läkare skrivit sjukintyg.
Under 2016 har Försäkringskassan fram till oktober dragit in 16 000 pågående sjukskrivningar. Det finns uppgifter om kontor som skickat tillbaka så många som varannan sjukskrivning till sjukskrivande läkare för komplettering.
Försäkringskassans roll måste diskuteras. Socialförsäkringsministern Annika Strandhäll framhåller att det gäller att få ”rättssäkra” bedömningar med ökad ”precision”. Bakom honnörsorden ligger inte särskilt mycket av forskningsstöd. Det saknas i stort sett forskning om sjukskrivningsprocessen och konsekvensen av sjukskrivning.
I Riksrevisionens undersökning från 2016, ”Är sjukskrivning bra för hälsan?”, har man jämfört vad som händer då Försäkringskassan har dragit in sjukpenning med fall där man har beviljat sjukpenning efter att patienten har överklagat indragningsbeslutet. I sin sammanfattning säger man att ”nekande av sjukpenning ger positiva effekter i form av ökade chanser att återgå i arbete och en minskad risk att lämna arbetsmarknaden”.
Rapporten används som försvar för en ”striktare” bedömning – men det enda den visar är att Försäkringskassans beslut inte är helt slumpartade.
Jag har haft anledning fördjupa mig i några ärenden där Försäkringskassan nekat sjukersättning och som hamnat i domstol. En vanlig anledning till avslag är att det saknas ”objektiva” bevis i läkarintyget.
Inom psykiatrin finns inga möjligheter till någon form av synliga bevis av tillståndet. De vanliga orsakerna till sjukskrivning är depression, sömnsvårigheter, ångest, trötthet, koncentrationssvårigheter och i allvarligare fall självmordstankar. Hur ska man visa denna typ av problem? Läkarna är hänvisade till att lyssna på sina patienter och värdera deras berättelser. Beprövad erfarenhet talar entydigt för att det som patienten berättar också har stor relevans i sammanhanget.
Konsekvenserna av dessa avslag är betydande. Inte sällan kommer beskedet flera veckor och ibland månader efter det att intyget skickats till Försäkringskassan. Under tiden lever patienten i tron att hen ska få sjukersättning. Beslutet drabbar ekonomin för personer med redan låg inkomst.
Det skapas också en oro hos allmänheten att man inte längre kan lita på sin läkares bedömning och kanske är detta den största risken med systemet. Läkaren bör utgöra en garant för att man får bästa möjliga hjälp när man insjuknar. Läkarna i sin tur upplever sig ifrågasatta vilket leder till osäkerhet och skadar patient/läkarrelationen som är så viktig.
Lösningen borde vara att Försäkringskassan accepterar sjukskrivning under de första 2–3 månaderna och att man efter detta ställer större krav på intygen. Samtidigt måste arbetsgivarna arbeta med arbetsmiljöfrågorna, inte minst i offentlig sektor där den stora mängden sjukskrivna kvinnor finns.
Sjukvården måste bli mera orienterad mot att förebygga sjukdom och att ingripa tidigt. Väntetiderna behöver kortas. Det måste bli lättare att komma i kontakt sjukvårdsapparaten i stället för att krångla till det med telefonsvarare. Ytterst handlar det om sjukvårdspolitikernas ansvar att se till att hälso- och sjukvården fungerar mera optimalt än nu.
Försäkringskassan måste sluta jaga sjukskrivna och sjukskrivande läkare, framför allt i inledningsskedet, och i stället satsa på en ”konstruktiv dialog” som Socialstyrelsen talar om i sina riktlinjer för sjukskrivning.
Regeringens förslag att tillsammans med kommuner och landsting satsa på rehabiliteringskoordinatorer som ska ge patienterna stöd, är en utmärkt idé. Och det skadar inte att utbilda läkare i försäkringsmedicinens mysterier. Regeringen borde också ta initiativ till forskning om hur sjukskrivningar ska kunna undvikas genom tidiga insatser.
Försäkringskassans restriktivitet drabbar framför allt de som är mest beroende av den allmänna sjukförsäkringen. De mer välbeställda med lägsta behoven av försäkringen drabbas minst.
Detta är ovärdigt välfärdsstaten!
Lars Jacobsson
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.