Det är bara skolan som kan knäcka gängen
Debattören: Fyra alternativ till meningslösa straffskärpningar
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-08-23
DEBATT. Samtliga partiledare mellan Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har nu betonat hårdare straff som åtgärd för att motverka tung kriminalitet, trots att ingen forskning finns som tyder på att straffskärpningar skulle avskräcka från kriminella handlingar.
I de sällsynta fall långa straff haft effekt har de helt berott på välfungerande psykiatrisk vård under tiden på anstalt och högkvalitativa rehabiliteringsplaner för interner efter frigivning.
Ett liv kantat av kriminalitet är inte bara en personlig tragedi för alla inblandade utan också ett moraliskt nederlag för hela samhället.
Utanförskap är svårt att definiera och kvantifiera, men enligt vissa beräkningar kostar människor som glider ur eller aldrig kommer in i gemenskapen runt 200 miljarder per årskull.
En person som har varit kriminell i 15 år kostar samhället mellan 23 och 90 miljoner kronor beroende på personens våldsbenägenhet. Förebyggande insatser för en person i riskgrupp kostar, som jämförelse, några hundra tusen kronor.
Forskare, socialtjänst, lärare och poliser är eniga om att tidiga förebyggande insatser är det mest effektiva medlet mot kriminalitet.
James Heckman tilldelades år 2000 Nobelpriset i ekonomi för sin forskning om tidiga insatser i lärandemiljöer. Han visade att tidiga insatser, riktade till utsatta grupper, är ekonomiskt lönsamma över tid.
Även den svenske ekonomen Ingvar Nilsson har, bland annat i boken ”Utanförskapets pris – om förebyggande sociala investeringar”, betonat skolans avgörande roll som den enskilt viktigaste aktören i kampen mot utanförskap och kriminalitet.
Föräldrars socioekonomiska förutsättningar har alltid varit avgörande för barnets framtidsutsikter, men det har blivit allt svårare att göra en klassresa i Sverige. Näst efter föräldrarnas förutsättningar är det skolgången som påverkar barns framtid mest.
Berättarministeriet har i över tio år verkat som ett stöd för lärare verksamma i skolor i särskilt utsatta områden. Det är eleverna i dessa skolor som löper störst risk att hamna i utanförskap och kriminalitet, och vi ser dagligen hur dedikerade lärare förändrar barnens liv.
Ändå finns så mycket mer att göra. Stora framsteg kan nås med små men verksamma medel.
Med forskning i ryggen och Berättarministeriets samlade erfarenhet av att ha arbetat med över 5 000 lärare och 60 000 elever står det för oss helt klart att ett politisk genomförande av följande fyra förslag – till skillnad från ytterligare straffskärpningar – skulle göra verklig skillnad:
- Stärk det svenska språket inom barnomsorgen. I dag tar de mest utsatta grundskolorna emot elever som är födda i Sverige men knappt kan prata svenska. Redan vid skolstart ligger dessa barn flera år efter sina klasskamrater och löper stor risk att lämna grundskolan utan gymnasiebehörighet.
All form av pedagogisk omsorg av förskolebarn bör ha fokus på barnens språkutveckling och förbereda dem för grundskolan. Huvudmannen behöver förtydliga och skärpa kompetenskraven i det svenska språket samt stärka insatserna för att höja den språkliga kompetensen bland all personal inom barnomsorgen.
Läsning är grunden för inlärning, och utifrån denna grund – bara den – kan individens och samhällets möjligheter utvecklas. Saknas den blir inget stabilt, knappt byggbart. Samtal utifrån boken bör vara en daglig punkt på våra förskolor och familjedaghem. - Lovskola redan i tidig ålder. Erbjud redan vid det första skolåret alla barn som riskerar att halka efter lovskola med tydligt fokus på läsning. Dessa barn behöver få bada i språket med vuxna förebilder som talar svenska för att komma i kapp sina klasskamrater.
- Garantera läromedel. Näst efter kollegorna är läromedlet lärarens viktigaste redskap i undervisningen.
Finansieringsmodellen av skolan har försatt många kommunala skolor i en ekonomiskt negativ utveckling med konsekvensen att skolor inte har råd med adekvata läromedel. Höstens nya riksdag bör lagstifta om öronmärkta pengar för läromedel samt ge ett centralt organ i uppdrag att kvalitetssäkra alla läromedel innan de når skolan och eleverna. - Ta bort F-betyget från betygssystemet. Regeringens särskilda utredare och forskaren Jörgen Tholin har i flera sammanhang larmat om att de barn som lämnar skolan utan behörighet löper större risk för psykisk ohälsa, arbetslöshet och i vissa fall tidig död.
Att redan i ung ålder räknas ut som underkänd har stor påverkan på barnets självkänsla och relation till samhället. Betyget underkänd är ett Kainsmärke. Det klär inte ett modernt samhälle att bära en sådan barnsyn.
Ett genomförande av dessa förslag skulle sänka samhällskostnader, stärka sammanhållningen, förbättra förutsättningarna för de mest utsatta barnen och därmed motverka och underminera ett av samtidens mest demokratiförstörande fenomen: kriminalitetens attraktivitet.
Dilsa Demirbag-Sten, generalsekreterare, Stiftelsen Berättarministeriet
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.