Orimligt att ett glas vin gör dig sjöoduglig
Debattörerna: Nykterhetslobbyns påtryckningar slår blint och leder till förmynderi
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2017-08-24 | Publicerad 2017-08-21
DEBATT. Vi har en mäktig och effektiv nykterhetslobby i Sverige som på olika sätt trycker på för mer förmynderi när det gäller möjligheterna att köpa och dricka alkohol. Det finns bland annat tre områden där vi anser att det finns anledning att tänka om gårdsförsäljning, alkoholmonopolet och promillelagstiftningen på sjön.
I dagarna rapporterar media att det troligtvis finns en majoritet i riksdagen för att tillåta gårdsförsäljning av alkohol, vi hoppas att det nu äntligen ska bli verklighet. På vilket sätt äventyrar det svenskarnas relationer till alkohol att man är förbjuden att köpa några flaskor öl efter att ha provsmakat på bryggeriet?
I de flesta andra länder är det möjligt att köpa åtminstone vin och öl i matvaruaffärer. Vad är det som gör att vi svenskar inte skulle klara det? Vi vill arbeta för en försöksverksamhet med försäljning av vin och starköl i matvaruaffärer. På sikt borde alkoholmonopolet avskaffas.
Den senaste lagstiftningen som tillkommit är den som kallas promillelagstiftningen på sjön. Den är ytterligare ett exempel på det stora inflytande som nykterhetslobbyn har i Sverige. Argumenten har främst handlat om att jämställa bil- och båttrafik, men är det rimligt?
Båttrafik kan inte jämföras med biltrafik. Hastigheterna är ofta betydligt lägre, marginalerna är mycket större; väder, vind och båtens utformning har ofta en stor påverkan på framförandet vilket gör att bredare erfarenhet är viktigare än vid till exempel bilkörning.
Om jämförelsen med biltrafik ska hålla, varför har vi inte körkorts-, åldersgräns- och flytvästtvång på sjön? Om syftet verkligen var att öka säkerheten på sjön och minska drunkningsolyckor så vore ett flytvästtvång mycket mer effektivt.
Sjöfyllerilagen är rättsosäker i sin tillämpning och gör inte sjölivet säkrare. Därför är det viktigt att regeringen lever upp till Anders Ygemans utställda vallöfte om att utvärdera lagen. Lagstiftningen innebär att man satt en gräns för sjöfylleri till 0,2 promille, samt tillåtit rutinmässiga kontroller utan misstanke om brott.
För båtar under tio meter och som går långsammare än 15 knop gäller samma regler som tidigare, det vill säga att polis och kustbevakning har rätt att stoppa dem och kontrollera nykterheten om man kan misstänka att båtföraren är påverkad av alkohol eller annat medel.
Det är alltså bättre att en oerfaren tioåring utan förarbevis framför familjens snabba båt än att en sjövan förälder som har druckit ett glas vin kör båten. Och lagen slår lika blint för den som framför en båt i fem knop över en öppen fjärd som den som i hög fart kör den i trånga passager.
Den nya lagen innebär också att alla personer på båten som kan anses ha för sjösäkerheten viktiga funktioner kan straffas för sjöfylleri. Exakt vilka funktioner är oklart, det gör lagstiftningen otydlig.
Sjösäkerhet är viktigt och polisens och kustbevakningens resurser bör användas till insatser som verkligen innebär att färre dör på sjön i stället för att ägna tid åt att göra allmänna nykterhetskontroller på sjön. Kontroller som det än så länge råder tveksamhet kring om de har någon påverkan på sjösäkerheten.
Vi har på olika sätt, genom motioner, skriftliga frågor, interpellationer och seminarier försökt uppmärksamma regeringen på sitt vallöfte att utvärdera lagstiftningen.
Vi menar att en översyn av promillelagen kommer att innebära små men viktiga justeringar som gör lagen legitim, inte kriminaliserar människor i onödan, som hushållar med samhällets resurser och bidrar till ett säkert men också välkomnande sjöliv.
Maria Stockhaus, riksdagsledamot (M)
Lars Beckman, riksdagsledamot (M)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.