Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Regeringen, vad gör ni åt sexvåldet i krig?

Debattören: Vår största säkerhetspolitiska fråga är massvåldtäkterna mot kvinnor och barn

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2017-07-19

Våldet har en sexuell karaktär men har enligt både forskare och aktivister ytterst litet med sexualitet att göra. Dess syfte är snarare att destabilisera hela samhällen men även för att traumatisera omvärlden, skriver debattören.

DEBATT. I konfliktdrabbade zoner används kvinnokroppen som ett krigets slagfält där sexuellt våld är ett återkommande och oundvikligt inslag i det dagliga livet. Graden och omfattningen av våldet gör det farligare att vara flicka än soldat i världens väpnade konflikter.

Vår tids största säkerhetspolitiska utmaning utgörs inte av hotet från den islamistiska terrorn utan av det systematiska sexuella våldet mot kvinnor och barn i infernaliska krigshärdar.

Jag förminskar inte det hot som den våldsbejakande islamismen utgör och som på ideologisk grund har deklarerat krig mot det sekulära samhällets fundament. Jihadister som anslutit sig till IS och liknande islamistiska terrororganisationer är fiender till de demokratiska ideal och principer som har format vårt avlånga land och lanserat det som ett internationellt föredöme.

IS är en terrorrörelse som använder sig av en apokalyptisk retorik understödd av islamiska doktriner där döden är mer eftersträvansvärt än själva livet. En självmordsbombare hyllar sin död, erhåller status som martyr och belönas med paradisets jungfrur.

Islamistiska självmordsdåd har en gemensam nämnare med vår tids största säkerhetspolitiska utmaning, det systematiska sexuella våldet mot kvinnor och barn i konfliktdrabbade länder.

Inom antropologin refererar man till företeelser som primitiv krigföring då avsikten är att förorsaka maximal skada med minimala resurser. Sexuellt våld betraktades länge som en oundviklig del av ett krig eller en konflikt och det är främst under 1990-talet som detta ämne började att diskuteras på den internationella människorättsliga arenan.

Under kriget i forna Jugoslavien utsattes mellan 20 000 till uppemot 60 000 kvinnor för systematiska våldtäkter, majoriteten av dem i våldtäktsläger där intentionen bestod i påtvingade graviditeter.

Rapporterna om massvåldtäkterna under Balkankriget chockade en hel värld och medverkade till ett synliggörande av sexuellt våld i krig som bland annat det i Rwanda.

Under folkmordet i Rwanda användes sexuellt övervåld mot kvinnor och barn som en metod för att demoralisera och förnedra ett helt folk. Mellan 250 000 och 500 000 rwandiska kvinnor och flickor våldtogs under folkmordets hundra dagar. Men Rwanda reste sig och blev det första land i världen där en internationell domstol fastslog att systematiska våldtäkter har använts som ett vapen i samband med folkmordet.

FN:s särskilda sändebud mot sexuellt våld i konflikter, Zainab Bangura, betonar vikten av att sexuellt våld ska bedömas vara en integrerad del av ett folkmord då det är en medveten militär strategi.

Våldtäkter är ett led i den krigföring som IS bedriver och man befarar att uppemot 3 000 yezidiska kvinnor hålls fångna och utsätts för grovt sexuellt våld. Dessa kvinnor har fått en röst genom Nadia Murad, flickan med den sorgsna auran som överlevde tre månader som sexslav. Murad har blivit nominerad för Nobels fredspris och reser numera världen runt somGood Will-ambassadör för FN där hon vädjar för sitt folks överlevnad och frigivandet av de yezidiska kvinnor som hålls fångna.

Våldet har en sexuell karaktär men har enligt både forskare och aktivister ytterst litet med sexualitet att göra. Dess syfte är snarare att destabilisera hela samhällen men även för att traumatisera omvärlden.

1919 års lag stipulerar våldtäkt som en krigsförbrytelse men trots detta råder det ända in i vår tid nästintill straffrihet för de uniformerade män som förgriper sig på kvinnor och barn genom att använda sig av sig av en sällan skådad råhet.

Om regeringen är uppriktig gällande sin ambition vad gäller en utrikespolitik av feministisk profil som ivrar för mänskliga rättigheter har de nu möjlighet att utmärka sig i frågan. Våld utgör det främsta uttrycket för förtryck, sexuellt våld utgör det absoluta.

Helena Al-Zubaidi, liberal debattör

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.