Stoppa byggprisrallyt – bygg för vanligt folk

Debattören: Hyresrätten är i dag ekonomiskt missgynnad

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-02-18

helskärm

DEBATT. I morgon samlar statsministern företrädare för landets byggföretag, fack och arbetsgivare för samtal om hur en fortsatt hög byggtakt kan tryggas. Sveriges Allmännytta är en av deltagarna.

Vi har länge påtalat att detta är en fråga för statsministern, därför är det bra att statsministern nu engagerar sig för att vi ska komma tillrätta med bostadsbristen. Men det handlar inte bara om själva byggandet utan minst lika mycket om regelverk, ekonomi, skatter och rättvisa.

Staten måste skapa bättre förutsättningar för nyproduktion, men vi inom branschen behöver också ta vårt ansvar. Sveriges Allmännytta har sedan 2011 upphandlat standardiserade typhus, Kombohus, som våra medlemsföretag sedan avropat.

Kombohusen finns i flera utföranden, låghus, höghus, hus med smålägenheter samt radhus/parhus. Genom dessa ramavtal har allmännyttan byggt över 9 000 lägenheter till ett pris på cirka 25 procent under marknadspris.

Våra erfarenheter visar på vikten av att standardisera husbyggnadsprocesserna. Att de tekniska egenskapskraven måste godkännas av varje enskild kommun har lett till onödig tidsutdräkt och merkostnader.

Riksdagen har beslutat om ett bostadspolitiskt mål – väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Ska detta mål uppnås behöver den statliga bostadspolitiken fokusera, dels på att öka konsumenternas möjlighet att efterfråga lämpliga bostäder, dels på att utbudet ska matcha behovet.

Det behöver alltså byggas fler bostäder för att behovet ska matchas, samtidigt som hushållen måste ha råd att efterfråga de bostäder de behöver.

Målsättningen måste vara att hushåll med vanliga inkomster ska har råd att hyra en lämplig bostad på den ordinarie marknaden. De nyaste bostäderna är alltid dyrast, och fler måste ha råd att efterfråga nyproduktion.

På senare år har vi dock sett ett byggprisrally utan like. Ett flertal regelförenklingar har genomförts, men utan tuff konkurrens som tvingar fram produktivitetsutveckling och mer industriellt byggande kommer priserna inte att pressas.

Hyresrätten är i dag ekonomiskt missgynnad. Regelverket på skatteområdet innebär omfattande subventioner till det ägda boendet och leder till obalans mellan upplåtelseformerna. Detta måste ändras för att hyresrätten och allmännyttan på bästa sätt ska kunna bidra till att uppfylla det nationella bostadspolitiska målet.

Det återinförda investeringsstödet möjliggör för våra medlemsföretag och andra byggherrar att bygga på platser där det annars skulle vara svårt att göra investeringar med positivt resultat. Det är dock långt ifrån tillräckligt för att komma tillrätta med bostadsbristen.

Här är tre angelägna åtgärder som staten bör vidta för att skapa bättre förutsättningar för nyproduktion och bidra till att det bostadspolitiska målet uppnås.

• För att underlätta industrialiserat byggande måste de tekniska egenskapskraven på bostäder vara samma i alla kommuner. Förslaget från Kommittén för modernare byggregler att införa en ny myndighet, Byggkravsnämnden, som ska ge förhandsavgöranden om samtliga tekniska egenskapskrav vid nybyggnader och även vissa utformningskrav, kan vara en möjlig lösning.
• Bostadsbidragen bör höjas snarast så att de står i rimlig relation till dagens hyresnivåer och en möjlighet för bostadssökande att erhålla en statlig hyresgaranti bör inrättas. Med höjda bostadsbidrag och en hyresgaranti får låginkomsthushåll bättre möjligheter att efterfråga bostäder som de själva väljer.
• Den skattemässiga diskrimineringen av hyresrätten måste upphöra och ersättas med balanserade ekonomiska villkor mellan upplåtelseformerna. Det kommer att avsevärt öka möjligheten att bygga nya bostäder till rimliga hyror och bidra till en ökad rörlighet mellan upplåtelseformerna.

Anders Nordstrand, vd Sveriges Allmännytta

Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här

Så här skriver du en debattartikel