Regeringen säljer ut de svenska bönderna
Debattören: Vi har folkets stöd – men inte Löfvens
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-08-24
DEBATT. Trots tidigare regeringslöfte om kompensation för den nedförhandlade EU-budgeten – där Sverige fick en rabatt på 11 miljarder – föreslår regeringen Löfven nu 500 miljoner kronor mindre per år i ersättning till svenska bönder.
LRFs upprop ”Rädda maten” har fått cirka 30 000 underskrifter på bara några dygn. Det visar tydligt att vi bönder har folkets stöd. Vi känner att konsumenterna uppskattar den mat som vi producerar, vilket varje undersökning tydligt visar.
Att EU värnar Europas matproduktion är en konsekvens av svälten efter andra världskriget. När EU bildades var medlemsländerna överens om att livsmedelsförsörjningen var en avgörande fråga för en gemensam marknad.
Hushållens procentuella utgift för mat har halverats tack vare EU:s jordbrukspolitik. Att värna bra och prisvärd mat råder det fortfarande stor konsensus om bland nuvarande medlemsländer. Sverige är däremot ett av få länder som vill minska jordbrukspolitikens betydelse. Den svenska modellen för jordbrukspolitik har gjort att Sverige idag tillhör de EU-länder som är allra mest beroende av livsmedelsimport.
Sveriges låga försörjningsgrad förskräcker och det är inte konstigt att den svenska linjen inte får gehör i Bryssel.
Det är en stor fara att stödet från regeringen och Stefan Löfven uteblir. Framtidstron i en näring skadas om företagen upplever att regeringen inte tycker att det jobb som görs är viktigt. För bondens ekonomi är, tack och lov, konsumenternas betalning för maten själva grundbulten. Men EU:s jordbrukspolitik är också en väsentlig del för att våga satsa.
En del av EU-ersättningarna kompenserar lantbrukarna för de låga priser konsumenterna betalar för maten, andra delar stöttar det extra miljöarbete lantbrukare åtar sig att utföra. Utan ersättningarna skulle jordbrukets hållbarhetsarbete försvåras och jordbruksproduktionen försämras.
Redan i november förra året varnade vi för konsekvenserna av den svenska förhandlingslinjen kring EU:s budget och jordbrukspolitik. Många länder såg om sina hus i förhandlingarna och krävde extra tilldelningar till sina landsbygdsprogram, som kompensation för generella besparingar i EU-budgeten.
Men Stefan Löfven och Sverige satsade enbart på att maximera rabatten på den framtida EU-avgiften. Därför hamnar nu svenska bönder i ett sämre läge än kollegor i bland annat Finland, Österrike, Tyskland, Frankrike, Belgien, Irland med flera länder vars regeringar satsar på jordbruket.
LRF begär att svenska bönder ska få jämförbara villkor med dessa länder.
Vi kräver att Sverige ökar den nationella medfinansieringen av landsbygdsprogrammet med 500 miljoner kronor. Med en årlig svensk 11 miljardersrabatt på EU-avgiften så kan vi inte tycka annat än att det är ett rimligt krav för att vi ska fortsätta att kunna producera bra och hållbar mat.
Men signalerna från förhandlingarna om höstbudgeten är illavarslande. Landsbygdsministern sa i SvT Rapport den 20 augusti att hon ”inte tror att mer pengar till det svenska jordbruket är lösningen”. Istället antyder ministern att man ska fördela om befintliga medel. Men jordbrukarnas sammantagna konkurrenskraft blir ju inte bättre om pengar tas från vissa bönder för att ges till andra.
I den pågående pandemin har den svenska livsmedelssektorn klassats av staten som samhällsviktig. Ett bra beslut som ligger i linje med riksdagsbeslutet från 2017 om en nationell livsmedelsstrategi. Det är därför obegripligt att den svenska regeringen helt struntade i detta när EU-budgeten förhandlades i juli.
Nu kräver vi oroliga lantbrukare att regeringen rättar till detta innan det är för sent i budgetförhandlingarna. Det är dags för regeringen och samarbetspartierna att visa ansvar.
Palle Borgström, förbundsordförande LRF
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.