Bristande respekt för polisen skadar Sverige
Debattörerna: För att återställa balansen måste poliser få bättre skydd
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2021-03-03 | Publicerad 2021-03-02
DEBATT. Bristande respekt för polisen riskerar att hota våra demokratiska fri- och rättigheter. De senaste årens samhällsförändringar har ytterligare satt fokus på frågan om polisers behov av skydd.
”Varför ska jag lyssna på dig? Vem tror du att du är? Jag ska knulla dig. Fucking horunge.”
Orden är hämtade ur SVT:s dramaserie ”Tunna blå linjen” och är vad som möter poliserna Sara och Magnus när de ber ett gäng unga killar att lämna en butik där de vägrar att betala för sig.
Många har nu fått upp ögonen för vad det innebär att vara polisanställd i dag, att det hör till vardagen att bli utsatt för glåpord eller att bli ifrågasatt i sin tjänsteutövning. Det är också något som i stort sett alla poliser alltför länge har kunnat vittna om.
Varje arbetsdag ute i samhället möter poliser en bristande respekt som individer, men också en bristande respekt för polisers yrkesauktoritet, och för polisers rättigheter och befogenheter att tillförsäkra ordning och säkerhet i samhället.
De här attityderna till poliser och till polisarbete är bara toppen av ett isberg. Ur respektlöshet har det växt fram något mycket värre, ett hårdare samhälle där allt fler yrkesgrupper inte kan utöva sina samhällsbärande uppdrag utan att utsättas för trakasserier, hot och till och med våld.
De som drabbas är socialarbetare, läkare, sjuksköterskor, brandmän, lärare, åklagare, domare, journalister, politiker och många fler. Det hårdare samhällsklimatet tycks i någon mån ha blivit normaliserat samtidigt som en ny sorts otrygghet har brett ut sig i arbetslivet.
För poliser syns samhällsförändringen extra tydligt. Polismyndighetens och Polisförbundets undersökningar visar att utsattheten för hot och våld inte bara ökat utan också ändrat karaktär och blivit grövre. Hoten riktas mot mer än uniformen – de görs personliga och inkluderar även privatlivet och familjen.
Planerat våld mot poliser har blivit vanligare och rymmer i sin grövsta form attacker med sprängmedel och skjutvapen. Skyddet för poliser måste därför stärkas.
Inom ramen för projektet Medarbetarskydd går fackförbund och arbetsgivare nu fram med krav på att en rad författningsändringar utreds. Bland våra punkter för ett stärkt rättsligt skydd för poliser återfinns bland annat:
- Starkare skydd för polisers personuppgifter hos Polismyndigheten och andra myndigheter så att sådana uppgifter inte lämnas ut som allmän handling.
- Minskad spridning av polisanställdas och deras närståendes uppgifter till bland annat upplysningsföretag.
Punkterna har det gemensamt att de syftar till att minska allmänhetens tillgång till polisers personuppgifter.
Utvecklingen är olycklig men nödvändig i en tid där ett råare och våldsammare samhällsklimat förskjutit balansen mellan å ena sidan polisanställdas rätt till skydd mot våld och otillåten påverkan – som i värsta fall kan leda till att man inte vågar fatta beslut – och å andra sidan allmänhetens möjlighet att med en knapptryckning få identiteten på den som är samhällets representant för lag och ordning.
För att återställa balansen för en utsatt yrkesgrupp måste helt enkelt polisers personuppgifter skyddas oftare än i dag. Alternativet är ett samhälle där de som är satta att hjälpa och skydda andra själva är så hotade att de inte kan utföra sitt jobb på bästa sätt.
Går utvecklingen så långt kommer våra demokratiska fri- och rättigheter av hotas. Därför måste utvecklingen vändas – i det stora och i det lilla. För den respektlöshet för poliser möter varje dag, som individer och som myndighetsutövare, är förstadiet till något mycket värre.
Lena Nitz, ordförande Polisförbundet
Anders Thornberg, rikspolischef Polismyndigheten
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.