Avgift på socker i läsk behövs mot övervikten
Cancerfonden: Debatten förtjänar bättre än skrämselpropaganda om högre pris och smuggling
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-09-11
DEBATT. En avgift på socker som finns i läsk behöver varken leda till högre pris för konsumenten eller bidra till smuggling. I stället talar beläggen för att en sådan avgift är ett effektivt sätt att få bukt med den farliga övervikten och fetman bland barn.
Den senaste veckan har flera debattörer uppmärksammat ett viktigt förslag för att bekämpa övervikt och fetma bland barn: den så kallade ”läskskatten”. Det är i grunden väldigt glädjande.
Men alla ställer sig inte bakom det beprövade förslaget som kan göra stor positiv skillnad. Ett exempel är Erik Bengtzboe och Christian Ekström från Skattebetalarnas förening som i en replik i Dagens Nyheter drar stora växlar på vad en läskskatt kan få för konsekvenser i Sverige.
De insinuerar att både Polismyndigheten och Skatteverket kommer bågna under ny brottslighet och nya gränsdragningsfrågor och att “godisgäng” kommer ta över den svenska livsmedelsmarknaden.
Det stämmer med all säkerhet inte. Jag hade önskat en högre nivå i debatten om en av vår tids viktigaste hälsokriser. Kampen mot övervikt och fetma bland barn förtjänar bättre än skrämselpropaganda och haltande skattejämförelser.
Även Svenska Dagbladets ledarsida raljerar i en opinionstext över “läskiga skatteförslag” och hänvisar i stället till att ta bort kravet på cykelhjälm och säkra lekplatser för att öka barns fysiska aktivitet.
Att barn rör på sig är självklart viktigt, men lika viktigt är att barn och unga måste äta och dricka mindre fet och sockerrik mat. Ny forskning visar att träning och rörelse inte är mest hjälpsamt mot övervikt, utan att det är kosten som är avgörande.
Debatten startade med att läkarna Sofia Sollander och Lisa Sahlin samt forskarna Inna Feldman, Claude Marcus och Anna Sarkadi i en debattartikel i förra veckan tog upp behovet av en ny sockeravgift på läsk.
Cancerfonden har länge efterlyst samma sak. Läsk är ett unikt livsmedel och studier har visat att just sockersötad dryck är en avgörande orsak till övervikt och fetma hos barn och unga. Övervikt och fetma ökar i sin tur risken för flera vanliga cancersjukdomar.
Det är därför angeläget att skyndsamt sänka sockerhalten i svensk läsk (som är betydligt högre än i många andra europeiska länder).
Självklart måste det göras på rätt sätt. Därför vill Cancerfonden se en producentavgift på sockermängden i läsken, inte en skatt på själva sockret eller själva läsken.
En införd producentavgift på sockermängden leder inte till högre pris eller smuggling av läsk.
Det framgångsrika exemplet från Storbritannien där sockermängden i till exempel en Fanta halverades bygger på att producenterna kan slippa avgiften genom att minska sockermängden.
Skillnaden mot hur socker- eller läskskatt utformats i Norge och Danmark är att fokusera på sockermängden och inte produkten i sig.
I Storbritannien slipper producenterna avgiften om sockermängden minskas till under 5 gram/100 ml läsk och har en högre avgiftsnivå om den ligger över 8 gram/100 ml.
Genom att sätta gränsvärden uppmuntras därför producenten att minska sockermängden för att få lägre eller ingen skatt.
En producentavgift på andelen socker i läsk innebär i huvudsak inte att begränsa individers val utan att uppmuntra producenten.
Om man tittar på den skatt som Storbritannien infört så kostar läsken i de flesta fall inte mer, den är bara mindre ohälsosam eftersom den innehåller mindre socker. Det vill säga man har fått ner sockerhalten i läsken rejält.
Människor ska vara fria att köpa vilka varor de vill. Men samtidigt är jag övertygad om att de flesta människor önskar att det ska vara lätt att göra rätt.
Det är hög tid att införa en producentavgift för sockersötade drycker i Sverige. En sådan avgift skulle vara ett av flera nödvändiga steg i det angelägna arbetet för att stoppa ökningen av övervikt och fetma, särskilt bland barn och unga, vilket i sin tur också skulle skapa bättre förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela Sveriges befolkning.
Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare Cancerfonden
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.