Skolan måste hålla liv i minnet av Förintelsen
Debattörerna: Ge lärarna kompetens att möta antisemitiska och rasistiska åsikter
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-01-27
DEBATT. Det är just i dag 77 år sedan som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades. Ju längre tid som förflyter, desto högre krav ställs på oss att inte låta detta minne suddas ut.
Allt färre överlevande finns kvar och deras vittnesmål når inte längre nya generationer genom direkta möten. Då blir skolans roll helt avgörande.
I år hedrar vi särskilt minnet av den nyligen avlidne Emerich Roth. I decennier reste han och många andra med liknande upplevelser runt i skolorna för att vittna om sina erfarenheter från getton och koncentrationsläger.
Kunskaperna om vad som hänt måste hållas vid liv när förintelsen kommer allt längre bort från dagens elever.
Vi är djupt tacksamma för att överlevare outtröttligt fortsatt möta ungdomar för att berätta om de obeskrivliga fasorna. Ett personligt möte ger förutsättningar för medkänsla och insikt som är svåra att ersätta.
Men även om inget helt kan ersätta det mänskliga mötet finns det andra sätt att föra kunskaperna vidare. Det handlar till exempel om att via kulturen få en djupare förståelse för detta ojämförliga brott mot mänskligheten.
Just i dag har en nyskriven opera urpremiär vars tema handlar om kärlek i skuggan av Förintelsen.
Det är heller ingen tvekan om att skolan har en helt avgörande roll i att inte låta likgiltighet och glömska breda ut sig. För att skolan ska kunna genomföra denna viktiga uppgift måste den ges rätt förutsättningar.
Ämnet kan vara svårt och känsligt både för elever och lärare. Det innebär att tiden för ordentligt för- och efterarbete måste finnas, liksom en kontinuerlig kompetensutveckling av hög akademisk kvalitet som är anpassad till lärares förkunskaper och behov.
Det krävs också att skolans huvudman tydligt står upp för och stöttar skolledare och lärare i deras uppdrag.
En viktig möjlighet är att genomföra så kallade hågkomstresor med elever till Förintelsens minnesplatser.
De kan, rätt genomförda, vara mycket betydelsefulla för att ge unga människor förståelse för denna del av europeisk historia och bidra till att befästa grundläggande demokratiska värden.
Samtidigt måste vi inse att ett studiebesök i Auschwitz, eller någon annan av minnesplats, är beroende av goda förberedelser och en genomtänkt uppföljning.
Detta ställer i sin tur krav på det stöd som ges till de lärare och andra som kan tänkas hålla i resorna.
Lärare måste få förutsättningar att möta och bemöta elevers olika behov och åsikter.
Barn och unga som tar med sig antisemitiska eller rasistiska åsikter från hemmet eller andra sammanhang behöver möta lärare och andra professioner som har såväl tid som kompetens att föra nödvändig dialog, sätta gränser och arbeta systematiskt med aktiva åtgärder.
Elevhälsa, socialtjänst och ytterst polis måste kopplas in när det finns anledning att känna oro. Det kräver ett nära samarbete mellan skolan och andra instanser.
Det är helt nödvändigt för att i tid motverka utbrott av öppet hat och våldsdåd.
Vår uppgift är att varje dag, för varje elev, i varje klassrum, i varje skola stå upp för såväl kunskaps- som demokratiuppdraget.
Vi ska bidra till att främja utveckling och lärande, förankra respekt för demokratiska värderingar och i vårt dagliga arbete verka för alla människors lika värde.
I dag är en bra dag att påminna om det.
Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund
Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet
Matz Nilsson, ordförande för Sveriges skolledarförbund
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.