Ni rattonyktra är som skarpladdade vapen
Debattören: Skärp straffen – förövaren som körde ihjäl vår son fick 2,5 års fängelse
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-12-13
DEBATT. Jag och min familj förlorade vår son och bror Rickard, 17 år, i oktober 2011. Samma år omkom tvååriga Mercedes i Rydaholm efter att ha blivit påkörd av en kraftigt alkoholpåverkad man. Efter två år var mannen ute ur fängelset igen.
Varför tas inte rattfylleribrott på allvar av rättssystemet och av folk i allmänhet? Många tycks tro att det är ok att ta ett glas öl eller vin och sedan sätta sig i bilen och köra.
Rattfylleri är ett känsligt ämne, de svar man får är ofta att ”jag tänkte mig inte för – men det är väl inte så farligt”.
Men det är just vad det är, att sätta sig i ett fordon påverkad av alkohol eller droger är lika med att rikta ett skarpladdat vapen mot någon, att sätta sig bakom ratten eller styret påverkad är ett grovt brott.
I Mercedes fall fick rattfylleristen tre års fängelse men var ute igen efter två tredjedelar av straffet, vår sons förövare fick 2,5 års fängelse.
Jag har varit på ett antal rättegångar för att lyssna och försöka förstå hur en rattfyllerist tänker. Jag har hört ett otal bortförklaringar, allt för att försöka komma undan så lindrigt som möjligt och helst bli friad.
Min fråga är varför samhället inte tar alkohol- och drograttfylleriet på allvar, varför anses inte trafikbrott vara lika allvarligt som andra brott?
Vi som har drabbats av detta elände, och förlorat någon nära och kär eller fått en anhörig skadad av en rattfyllerist, får leva med det resten av våra liv.
Det blir absurt när en tjuvskytt som dödar en varg får ett längre straff än en rattfyllerist, det innebär att ett djur har bättre rättsskydd än en människa. Ska det vara så?
Jag förstår Mercedes föräldrars frustation när de ser personen som dödat deras barn ute i samhället igen.
Trafikbrott måste klassas lika högt som övriga grova brott. För rattfylleri och drograttfylleri är grova brott och då skall straffet vara tydligt. Försätter man sig i den situationen genom att dricka alkohol eller ta droger så får man vara beredd på att ta ett hårt straff.
Vi i MADD Sweden, ett nätverk för oss som är drabbade, anser att det är hög tid att få i gång debatten om rattfylleriet, våra politiker måste ta denna fråga på allvar och jag hoppas att den blir en viktig del i valdebatten.
Justitieminister Morgan Johansson och justitiedepartementet behöver se över lagen kring rattfylleri och även våga lagstifta om en eftersupningslag som MHF, Motorförarnas Helnykterhetsförbund, jobbar hårt för att få igenom. Den skulle förhindra att notoriska rattfyllerister kan skylla på att de har druckit efter att olyckan och på så vis bli friade.
En annan viktigt fråga är att trafikbrott ska klassas som andra brott så att brottsoffer ska kunna få hjälp från Brottsofferjouren.
I Sverige dör ungefär 270 personer i trafiken varje år och mer än var fjärde gör det på grund av rattfylleri eller drograttfylleri. Ungefär 525 personer kör påverkade av alkohol eller droger varje timme, dygnet runt, året runt – det är skrämmande siffror.
Ingen ska behöva uppleva det jag och min familj, Mercedes familj och många andra familjer med oss har gjort. Har man råd att dricka alkohol eller ta droger då har man råd att ta en taxi.
Så du som tror att du kan ta ett glas öl eller vin och sätta dig bakom ratten – tänk till en extra gång. Nästa gång kan det vara du som dödar eller skadar någon och får leva med det resten av ditt liv.
Mats Sjöö, verksamhetsutveckalare studieförbundet NBV Örebro Mälardalen
Ordförande MADD Sweden
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– följ Aftonbladet Debatt på Facebook.