Vi har inte råd med alla lediga föräldrar
Debattören: Avskaffa föräldrapenningen och halvera ledigheten
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2018-02-27
DEBATT. Dagens föräldraledighet är extremt dyr. I år beräknas den kosta hela 31,2 miljarder kronor och kostnaden har växt stadigt sedan millennieskiftet. För hela föräldraförsäkringen har Sverige mer än dubbelt så höga utgifter som snittet inom OECD. Det är ohållbart.
Den statliga utredning som presenterades innan jul tyder på att regeringen insett problemet, bland annat föreslås att ledigheten kortas med en månad. Ett steg åt rätt håll – men det räcker inte.
Vår nya rapport visar att kvinnors löneutveckling, karriär och arbetskraftsdeltagande försämras kraftigt av den långa ledigheten. Framför allt är det en honungsfälla för kvinnor i medelklassen, som tar ut längst föräldraledighet av alla.
Dessutom tvingas de som är barnlösa eller endast har ett barn betala för de större familjernas ledighet. Bara föräldrar som skaffar två barn kan sägas finansiera sin egen ledighet, genom en transferering mellan olika skeden i livet.
Men med de höga marginalskatternas negativa effekter på ekonomin och de administrativa kostnaderna för bidragssystemet betalar de in betydligt mer än de får ut.
Ett vanligt argument för en lång föräldraledighet är att det stimulerar människors vilja att skaffa barn. Ur det perspektivet är föräldraförsäkringen en typ av kollektiv investering som ska säkra framtida generationer av skattebetalare. Det implicerar att vi föds i syfte att försörja den offentliga sektorn och därför också omedelbart skuldsättas av staten, för att senare i livet tvingas återgälda detta.
Det är en obehaglig tanke. Dessutom finns inte något tydligt samband mellan föräldraledighet och barnafödande. Både Island och USA har samma nativitet som Sverige men de länderna har i genomsnitt betydligt kortare föräldraledighet.
Dagens skattefinansierade ledighet kan heller inte motiveras av hälsoaspekter för varken barnet eller kvinnan. Små barns behov av anknytning måste inte nödvändigtvis vara till föräldrarna, huvudsaken är en trygg omgivning. Mammans hälsobehov anses generellt tillgodosedda 6 månader efter förlossningen.
Redan i dag är var femte företagande mamma föräldraledig i högst en månad och endast 4 av 10 är föräldralediga i mer än 6 månader. Att vara hemma en kortare tid är alltså inte omöjligt.
Det ska såklart vara upp till var och en att bestämma längden på sin egen föräldraledighet. Men de som väljer en lång ledighet måste både inse och acceptera konsekvenserna av detta, som en överhängande risk för sämre löneutveckling och större svårigheter att uppnå höga befattningar. Dessutom bör de i större utsträckning finansiera ledigheten själva.
För att knyta kostnaden för föräldraledigheten till individen, bör föräldrapenningen därför på sikt ersättas med ett lån, likt studielånet.
Det blir då inte en omedelbar kostnad för nyblivna föräldrar, utan kan precis som studielånet betalas tillbaka över tid. De som inte vill eller kan skaffa barn, eller väljer att vara föräldralediga en kortare tid, behöver då heller inte i lika stor utsträckning finansiera systemet.
På kortare sikt föreslår vi att föräldraledigheten halveras till totalt 8 månader, som föräldrarna kan disponera mellan sig eller överlåta till annan vuxen. Ledigheten hamnar då i nivå med den isländska.
Det skulle innebära en utgiftsminskning på 15,6 miljarder kronor per år och en möjlighet att sänka arbetsgivaravgiften med 0,9 procentenheter. På 30 000 kronor i bruttolön innebär det 270 kronor i månaden. I förlängningen leder detta till högre löner och då kan människor själva välja huruvida de vill spendera sina pengar på föräldraledighet eller annat.
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.