Fast inkomst till alla – utan krav att jobba
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2016-05-31 | Publicerad 2016-05-27
Debattören: Vad sägs om att göra som Finland och Schweiz – ta steget mot basinkomst
DEBATT. Den 5 juni röstar Schweiz om att införa basinkomst. Förslaget skulle ge varje vuxen medborgare drygt 21 000 kronor per månad. Inför stora förändringar genom migration, en globaliserad ekonomi och automatiseringen står vi inför samma utmaning som schweizarna: vad är ett rimligt socialförsäkringssystem för framtiden?
Dagens system ses som en försäkring då det antar att man arbetar i en tillsvidareanställning i ett stort företag.
Jobb var tidigare rätt lika varandra och medellivslängden efter pension var kort.
I dag tar automatiseringen fart då låga räntor nu gör det billigt att investera i kapital. Arbetslivet går därför mot specialiserade färdigheter eller serviceyrken med en social kompetens som är svår för robotar att ta efter. Arbetsuppgifter blir också alltmer olika varandra, därför ökar löneskillnaderna. Samtidigt är var femte svensk äldre än 65 år och medellivslängden ökar.
Höga inkomstskatter, löneskatter och företagsskatter sänker efterfrågan på arbete. Arbetslinjens krav höjer inte i sig arbetsgivarnas förmåga eller vilja att anställa. Arbetskraftsinvandringen på 60-talet har staten styrt över till flyktinginvandring för att skydda dem som har jobb.
Och när tiotusentals flyktingar nu försöker etablera sig på en svår arbetsmarknad, är systemen inställda på att hellre betala för att vissa grupper ska stå utanför marknaden. Kan alternativet vara att införa basinkomst? Det är en månadsutbetalning som ersätter a-kassa, sjuklön, försörjningsstöd, grundavdrag, ränteavdrag, barnbidrag, pensioner etcera.
Fördelarna är enkelheten, samma belopp för alla, och att ingen hamnar utanför socialförsäkringssystemen. Det ger en kostnadskontroll och tydlighet med de pengar skattebetalarna sätter in och tar ut ur systemet. Basinkomsten skulle utgå till alla folkbokförda men inte till turister, EU-migranter eller asylsökande.
Det överrensstämmer med hur bidragssystemen fungerar idag.
Skulle inte alla leva på basinkomst utan att arbeta? Blir det inte för dyrt, även om kostnaderna för flera myndigheter sparas in?
Det är viktiga frågor, där forskningen inte har haft bra undersökningar hittills. Motargumentet som brukar anföras är att den relevanta jämförelsen inte är ett tänkt tillstånd där alla kan försörja sig själva, utan hur vi förbättrar dagens system. Finns det inga jobb kan inte Arbetsförmedlingen förmedla dem, bara ställa krav på att sökande ska delta i mer eller mindre meningsfulla aktiviteter innan pengarna betalas ut. Försörjningsstöd innehåller behovsbedömningar som kränker de sökandes integritet, som t.ex. inställelsekrav och hembesök, och för att få stöd kan man inte äga kapital, bostad eller bil.
Dagens system skapar trösklar där man antingen får över en viss lönenivå, eller så tar man inte jobbet för annars mister man hela bidraget.
Nobelpristagaren Milton Friedman föreslog 1962 en variant för att främja arbetet i ett system med basinkomst. Skatteverket beräknar efter en brytpunkt ut nettot vad varje person ska få ut i basinkomst eller betala in i inkomstskatt.
Ju mer pengar man tjänar sjunker den utbetalade basinkomsten, den “negativa inkomstskatten”, tills brytpunkten nås och man börjar betala skatt. De med basinkomst kan alltså lönearbeta och driva företag.
Dagens system växte fram bit för bit under flera års tid, basinkomsten har bara sett några mindre test. Det finns nu en chans att få veta mer.
Schweiz skiljer sig mycket åt socialt, administrativt och ekonomiskt från Sverige men Finland, ett land med liknande förutsättningar, utreder just nu införandet av en basinkomst.
Ett förslag till Finlands regering ska vara färdigt i november, med ett pilotprojekt under 2017. Idén har en politisk majoritet och stöd hos befolkningen.
Sveriges regering bör ta tillfället i akt att samarbeta med Finlands och undersöka vad en basinkomst betyder.
Waldemar Ingdahl, författare
Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.