Kultursektorn ska spegla hela Sverige
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2015-03-10 | Publicerad 2015-02-27
Kulturministern: Vi inleder ett samarbete med Rättviseförmedlingen
Få saker har debatterats så intensivt som mansdominansen i börsnoterade svenska bolagsstyrelser. Statistiken talar sitt tydliga språk om den lilla, manliga krets som styr stora delar av svenskt näringsliv. Den senaste veckan har också bristen på mångfald inom både börsbolag och det offentliga blivit föremål för granskning.
En sektor som däremot inte granskas och debatteras lika ingående är kultursektorn. Detta trots att vi som regering utser styrelser för ett stort antal kulturinstitutioner varje år. Faktum är att Kulturdepartementet är till storleken ett av de minsta inom regeringskansliet, men vi ansvarar för fler myndigheter än nästan alla andra departement.
Detta gör att Kulturdepartement har ett särskilt stort ansvar för att se till så att de personer som föreslås till beslut av regeringen också speglar det Sverige som vi ser i dag. För att inte gå miste om kompetenser och för att kulturpolitiken ska kunna bli relevant för fler så behöver vi också titta på vilka personer det är som utnämns till att sitta i styrelser, insynsråd och andra instanser.
I de kulturpolitiska målen som riksdagen har fattat beslut om står det klart och tydligt att: ”Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.”
De kulturpolitiska målen förpliktigar. Det ska inte bara vara vackra ord i arkivet utan genomsyra såväl politiken som konkret verksamhet runt om i samhället. På många håll bedrivs det ett mycket bra arbete med att göra kulturen tillgänglig för fler än bara de som vuxit upp med besök på museum eller ser till att barnen går på Kulturskolan.
Men de kulturpolitiska målen ställer även krav på vårt eget arbete inom Kulturdepartementet. Också vi måste dra vårt strå till stacken för att se till att de som styr våra statliga myndigheter, bolagsstyrelser och stiftelser har den rätta kompetensen.
Jag vill i möjligaste mån försäkra mig om att när vi, jag och min stab, bereder namnförslag inte missar viktiga erfarenheter och kunskaper. Kulturdepartementet vill helt enkelt bredda urvalet för de personer som kan tänkas bli aktuella för uppdrag.
Vi har därför nu inlett ett samarbete mellan Kulturdepartementet och Rättviseförmedlingen. Rättviseförmedlingen kommer att få i uppdrag att ta fram en lista med namn som kan bli aktuella att utses som ledamöter i styrelser och insynsråd.
Rättviseförmedlingen kommer även att delta i vidareutbildningen av de tjänstepersoner på Kulturdepartementet som rent praktiskt bereder arbetet med att föreslå namn. Mångfaldsperspektivet finns redan med i vårt arbete, men det finns alltid en förutsättning att utvecklas och bli en viktig föregångare.
I grund och botten handlar detta om två saker. För det första vår definition av kompetens. För det andra om mod. Om att faktiskt våga välja någon annan kompetens än den som är allmänt vedertagen.
Svenskt kulturliv står inför mängder med utmaningar. Det är hög tid att gå från ord till handling om vi vill att våra kulturverksamheter ska nå fler och beröra mer. Mer kultur för fler helt enkelt.
Under den borgerliga regeringen infördes en nyordning där kompetens skulle gå före lång och trogen partipolitisk tjänst. Genom att ta hjälp av Rättviseförmedlingens över 70 000 personer starka nätverk för att bredda representationen redan i urvalet ser vi till att det blir så.
Streck i debatten
Det här kommentarsfältet har vi stängt. Tyvärr kan man inte läsa tidigare gjorda inlägg, en teknisk brist vi är medvetna om. /Debattredaktionen