Födda i Sverige – men för dåliga på svenska
Debattören: Fler elever än i dag behöver lära sig svenska som andraspråk
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-10-07
DEBATT. Det råder allmän konsensus om att svenska elevers skolresultat har sett bättre dagar. Senast i onsdags stormade det i media efter att en färsk studie om universitetsstudenters bristande skrivförmåga presenterats.
Landets alla grund- och gymnasieskolor måste skärpa språkundervisningen och inse att välfungerande sådan baserar sig på vetenskap om hur språkinlärning går till.
Enligt Skolverkets databas SIRIS nådde inte ens en fjärdedel av landets niondeklassare kunskapskraven i samtliga ämnen under läsåret 2016/2017. Orsakerna till detta är med all säkerhet många och komplexa. Vad som dock inte omnämns särskilt ofta är rollen som skolämnet svenska som andraspråk har i denna cirkus.
Det är genom språket som vi tillägnar oss kunskap och bygger vårt intellekt. Därmed är språkkunskaper grundläggande för allt kunskapstillägnande.
Trots det driver såväl medborgare som politiker åsikter som motsäger all forskning och saboterar elevers möjligheter att utveckla sina språk- och därmed ämneskunskaper. ”Är man född i Sverige ska man läsa vanlig svenska i skolan” är en klassiker, men språkforskningen och statistiken säger något annat.
I databasen SIRIS kan man göra specifika sökningar. Av elever med ”svensk bakgrund” (födda i Sverige och med minst en av föräldrarna födda i Sverige) nådde 83,2 procent upp till kunskapskraven. Av elever med ”utländsk bakgrund” (födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands) nådde endast 71,4 procent upp till samma krav.
Den gemensamma nämnaren är att samtliga elever är födda i Sverige – så varför skiljer sig resultaten åt så mycket mellan grupperna?
Det beror på att många svenskfödda personer talar ett annat språk än svenska i hemmet. En studie av professor Gisela Håkansson (2003) visar att av 21 300 skolbarn var 89 procent födda i Sverige. Av dessa talade endast 64 procent enbart svenska i hemmet.
Bara för att man är född i Sverige betyder det alltså inte att man har svenska som förstaspråk. För dessa barn skulle undervisning i svenska som andraspråk vara ovärderlig.
Varför är då svenska som andraspråk så märkvärdigt? Jo, till skillnad från så kallad ”vanlig” svenska bygger ämnet på forskning om hur andraspråksinlärning går till. Vissa argumenterar för att man lär sig ett språk genom att leva i det och därmed inte behöver andraspråkundervisning. Det stämmer till viss del, men räcker inte hela vägen. Anledningen till det hör ihop med begreppen ”bas” och ”utbyggnad”.
Vid skolstart har en elev med svenska som förstaspråk en språklig bas. Detta innebär att förutom ett ordförråd på cirka 9 000 svenska ord behärskar eleven även uttal, grundläggande grammatik, meningsbyggnad och mycket annat som rör svenska språkets kommunikativa kompetens. Allt detta har den tillägnat sig genom språklig input hemifrån.
I skolan får eleven sedan kontinuerlig utbyggnad av basen: läs- och skrivförmåga övas med ett komplexare språk och ämnesspecifik terminologi. Skillnaden mellan ämnet svenska och svenska som andraspråk är att fokus ligger på basen i svenska som andraspråk. I ämnet svenska däremot utgår kursplanen från att man redan har basen och därför behandlar undervisningen inte dessa grundläggande byggstenar som eleverna behöver för att kunna processa den språkliga utbyggnaden de möter i skolan.
Vi får inte tro att man isoleras från omvärlden bara för att man läser svenska som andraspråk. Ämnet har precis samma funktion som skolans övriga språkval och under resten av skoltiden interagerar ju eleverna med personer som har svenska som förstaspråk.
Alla elever måste ha en gedigen språklig bas att bygga sina ämneskunskaper på. Och om vi satsar på svenska som andraspråk kommer resultaten i alla andra ämnen att bli bättre – oavsett vilken bakgrund man har.
Emilie Gerber, språkkonsultstudent vid Lunds universitet
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.