Kvinnor drabbas extra hårt av coronakrisen
Ann Linde och Åsa Regnér: Här måste vi stärka insatserna
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-04-13
DEBATT. Världen över bär kvinnor en stor del av ansvaret för att hålla ihop samhällen och familjer – i hemmet, vården, skolan och äldreomsorgen. I länder där sådana uppgifter genomförs professionellt är yrkena kvinnodominerade, med lägre lön än i manligt dominerade yrken. I andra länder utför kvinnor uppgifterna obetalt.
I Coronakrisen kan dessa skillnader mellan könen få rent livsavgörande konsekvenser. Därför behöver insatserna mot Covid-19 globalt ha ett jämställdhetsperspektiv, vilket vi också ska kräva från aktörer som EU och FN.
Vi behöver lyssna på civilsamhället – exempelvis har Kvinna till Kvinna påpekat hur lokala kvinnoorganisationer kan spela en nyckelroll i att hålla ihop samhällen under kriser.
Dessa frågor är prioriterade för Sveriges regering och FN:s jämställdhetsorgan UN Women. Låt oss peka ut tre områden där kvinnor är särskilt utsatta i coronakrisen, och där insatserna för kvinnors och flickors villkor och rättigheter behöver stärkas:
- Mäns våld mot kvinnor. Erfarenheten visar att våld i nära relationer ökar i kriser och katastrofer. Så skedde vid ebola- och zikaepidemierna, och märks redan i Covid-19. Kvinnor som lever med våldsamma och kontrollerande män utsätts för betydligt större fara nu, exempelvis på grund av bestämmelser om karantän. Situationen förvärras om kvinnojourers verksamhet minskar. Behovet för stöd kommer att öka efter krisen.
- Hälsa. Kvinnor står i frontlinjen för coronaviruset. De utgör 70 procent av anställda inom vård och sociala sektorer globalt och tar huvudansvaret för hemarbete, vilket inbegriper omsorg om smittade familjemedlemmar. Dessutom är en majoritet av världens äldre kvinnor, särskilt över 80 år. Tillgången till sjukförsäkring är ojämställd. Vid tidigare hälsokriser har sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter som mödravård, preventivmedel och säker abort nedprioriterats när begränsade resurser omfördelas.
- Ekonomi och delaktighet. Globalt sett har kvinnor sämre privatekonomi och en mer utsatt ställning på arbetsmarknaden än män. Kvinnor är också i större utsträckning ensamstående föräldrar. Därför riskerar den ekonomiska nedgången efter coronakrisen att slå hårdare mot kvinnor. Ekonomiska åtgärder mot krisens effekter behöver ta hänsyn till kvinnors situation. I konfliktutsatta länder riskerar kvinnor att än mer marginaliseras i konflikthantering och beslutsfattande.
I veckan har FN:s generalsekreterare skickat ett starkt budskap om behovet av att inkludera kvinnor i arbetet mot corona. Sverige står bakom detta fullt ut. UN Women når de mest utsatta kvinnorna där de bor i världen.
När nu Pekingplattformen för jämställdhet firar 25 år har vi en uppmaning till regeringar världen över.
Ge kvinnor samma rätt till beslutsfattande som män. Lyssna på kvinnoorganisationer och civilsamhälle. Ställ alltid frågan – påverkas kvinnor och män olika, hur kan vi utjämna skillnaden? Hur får flickor tid att studera i stället för att ta hand om syskon och föräldrar? Hur värdesätts och avlönas kvinnors bidrag till vård, omsorg, samhälle och ekonomi?
Jämställda samhällen är mer välmående och hållbara. Världens regeringar och FN har nu en möjlighet att prioritera jämställdheten. Vår uppmaning: ta den!
Ann Linde, utrikesminister
Åsa Regnér, vice chef FN:s jämställdhetsorgan UN Women
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.