Avverkning och träd som dör är nu större än tillväxten i skogen
Forskare: Svenskt skogsbruk behöver bli hållbart
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2024-02-10 | Publicerad 2023-12-11
DEBATT. Ny statistik visar att avverkning och naturlig dödlighet nu är betydligt större än tillväxten i Sveriges södra produktionsskogar. För att leva upp till EU:s nya krav på kolinlagring och bevarande av biologisk mångfald behövs nya utgångspunkter för ett miljömässigt hållbart skogsbruk.
Enligt nyligen tillgängliga data från Riksskogstaxeringens två senaste inventeringsperioder har avverkningar, med bidrag av naturlig dödlighet, tillsammans blivit betydligt större än den tillgängliga tillväxten utanför skyddade skogar i södra Sverige.
Det gäller både Götaland, 31 procent mer, och Svealand, 45 procent mer (se diagrammet nedan). Dessa regioner står tillsammans för två tredjedelar av hela den årliga avverkningen i Sverige.
Att större volymer avverkas och självdör än vad som växer till har stor betydelse för skydd, skötsel och restaurering av biologisk mångfald, liksom för inbindning och lagring av kol. Formellt skyddade och frivilligt avsatta skogar ökar sakta. Men samtidigt avverkas skogar med höga naturvärden.
Nettoeffekten är tyvärr negativ – den gröna infrastrukturen blir sämre med tiden.
Sverige har avtalat med EU att öka kolinlagringen, vilket enklast och snabbast sker genom att avverka mindre. Men hur gör man? Ett sätt är att minska avverkningarna i de skogar som det allmänna äger; hos Sveaskog, Fastighetsverket och kanske i de kommunala skogarna.
Men även om all offentligt ägd skog skulle användas räcker detta inte till. Skogarna i södra Sverige står för merparten av avverkningarna, och där dominerar enskilda markägare.
De senaste tio årens data (2012–2016 fram till 2017-2021) visar att andelen av den produktiva skogsmarken som slutavverkas årligen stigit med 39 procent.
”Skogshushållning” var i över hundra år ett centralt begrepp för skogsbruket. Denna hushållningstanke verkar vara spårlöst borta i Sverige. I stället hugger man ofta skogarna direkt när de uppnått lägsta tillåtna ålder för avverkning.
Det gynnar industrier som bygger på massaved och tillverkar exempelvis kartong och engångsprodukter. Men det gynnar inte enskilda skogsägare som tjänar mer på att producera sågtimmer.
Den gradvisa ökningen av träd som dör av stormar, bränder och barkborrar i världen innebär att skogars tålighet mot sådana skador måste stärkas kraftigt.
Hushållningstanken är fortfarande lika viktig i dag.
Utgångspunkter för ett miljömässigt hållbart skogsbruk
- Internationella riktlinjer, som speglar evidensbaserad kunskap om bevarande av biologisk mångfald, anger att 30 procent av landytan ska skyddas, skötas och restaureras, varav en tredjedel vara strikt skyddade.
- Otillräcklig grön infrastruktur (sammanhängande ekologiskt fungerande naturområden) kräver att värdekärnor i de sista trakterna med skogar med höga naturvärden bevaras.
- Det finns ett stort eftersatt behov av skötsel och restaurering, både för att bevara biologisk mångfald, och att skapa skogar som tål klimatförändringar bättre.
- Minskning av avverkningarna bör i första hand ske i skogar med höga naturvärden. Att avsätta dessa ger tredubbel nytta; mer kol lagras, biodiversiteten förbättras och vi hushåller med skogen till nytta för framtida generationer.
- Att ge markägare betalt för lagring av kol och produktion av olika ekosystemtjänster, liksom långlivade produkter, är därför viktigt.
- Med ett EU-perspektiv är svenskt skogsbruk inriktat på bulkprodukter av låg förädlingsgrad. I stället är den stora vinsten för ett land en hög andel förädlade produkter som ger många jobb.
- Ett hållbart skogsbruk innebär mångbruk av skogslandskapet med olika metoder i olika områden. Men detta kräver rådgivare och skogsbruksplaner som inte bara redovisar kubikmetrar utan även ekologiska, sociala och kulturella värden.
Per Angelstam, professor emeritus vid SLU och professor vid Inland Norway university och Rijksuniversiteit Groningen. Studerar hur mycket skog som behöver bevaras, skötas respektive återskapas för att säkerställa en grön infrastruktur som representerar Sveriges olika skogsmiljöer
Bengt Gunnar Jonsson, professor vid Mittuniversitet och SLU och forskar om biologisk mångfald och naturvård med fokus på skog
Leif Öster, skogsägare, naturturismföretagare och tidigare expert i skogsutredningen 2019
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Här får du senaste nytt om klimatet – varje dag
