Straffa inte dem som bor på landsbygden
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2015-05-07 | Publicerad 2015-05-06
LRF: Landsbygdsborna ska ha likvärdiga möjligheter som i storstan
Det är dags att inse att Sverige är större än storstan. Att landsbygden inte är en tärande, bidragsberoende del av landet, som ligger städerna till last. I själva verket sjuder landsbygden av företagande och initiativkraft. Men för att lyckas måste företagare och landsbygdsbor ges rätt förutsättningar.
Sverige har den snabbaste urbaniseringen av alla länder i EU. Bara till Stockholm flyttar två busslaster varje dag. Men fortfarande bor hälften av Sveriges befolkning utanför storstäderna. Städerna är inga autonoma öar. De är i alla högsta grad beroende av landsbygden för att få till exempel mat, energi och utbildad arbetskraft. Därför borde det inte vara städernas behov som styr landsbygdens utveckling.
Enligt Jordbruksverket finns fler företag per invånare på landsbygden än i städerna. Och även om omsättningen per arbetsplats är lägre där, ökar antalet företag snabbare på landet än i stan. Dessutom stiger lönerna snabbare på landsbygden och förädlingsvärdet, värdet som tillförs till BNP, per invånare är högst i glesbygd.
Det svenska jord- och skogsbruket har en viktig roll för sysselsättningen, inte bara på landsbygden. Det finns 240 000 företag inom dessa näringar som tillsammans står för 5 procent av sysselsättningen. Det är dessutom jobb som inte riskerar att flyttas från Sverige. Skulle den svenska jord- och skogsbruksproduktionen minska med 1 procent skulle 1 240 jobb försvinna.
Så det är viktigt för hela landet att jordbruk och andra landsbygdsföretag får rätt förutsättningar. Till exempel måste de ha fungerande infrastruktur. Det krävs bredband, mobiltäckning, postutdelning och farbara vägar.
LRF anser att Sverige borde ha ett bredbandsmål, så att 90 procent av hela landets invånare har tillgång till fungerande bredband. Vägarna måste vara säkra och hålla bra kvalitet, ingen ska ha längre än 500 meter till sin brevlåda och elen ska ha samma leveranssäkerhet på landet som i stan.
Den politiska osäkerhet som präglar landsbygds- och näringspolitiken hämmar företagens utveckling och tillväxt. För att Sverige ska kunna fortsätta ha en levande landsbygd måste jordbruk och landsbygdsföretagande ges stabila förutsättningar. Det måste vara möjligt att bruka jord och skog för att vi ska kunna säkra omställningen till förnyelsebara råvaror och en biobaserad samhällsekonomi. LRF vill att Sverige går före, utnyttjar landsbygdens resurser i form av kunniga människor, mark och vatten och utvecklar ett mer hållbart samhälle. Såväl ekonomiskt, miljömässigt som socialt. Det gör vi genom att ta tillvara den drivkraft och innovationsförmåga som finns bland svenska landsbygdsföretagare. Nyligen presenterades en konkurrenskraftsutredning med många matnyttiga förslag. De bör genomföras omgående.
Det måste finnas goda möjligheter att bygga och bo på landsbygden, till exempel genom ett flexibelt strandskydd. Samtidigt är det viktigt att ägande- och brukanderätten inte fortsätter att urholkas. I takt med att tätorterna växer hotas värdefull och produktiv odlingsmark.
Det är dags att urbanisera landsbygden. Att se till att landsbygdsborna ges likvärdiga möjligheter som boende i städer och tätorter. För vill vi ha ett fungerande Sverige kan vi inte sätta större delen av landet på undantag.
Helena Jonsson