Rimlig kritik – men väl sen, Hökmark
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2019-06-27 | Publicerad 2015-10-15
Replik om Mogherini och Putins agerande i Syrien
REPLIK. Gunnar Hökmark riktar kritik mot EU:s utrikespolitiska talesperson Federica Mogherini och kräver att hon tar ställning mot Putins bombningar i Syrien.
Kritiken är rimlig men Hökmarks ställningstagande mot Putin är extremt senkommen. Putins Ryssland har hela tiden stött Assad-regimen och hjälpt denna att föra ett krig mot den egna befolkningen. Detta har kostat närmare 300 000 människor livet och nu ser vi den största flyktingvågen sedan andra världskriget.
Men när kriget bröt ut regerade Hökmarks eget parti Moderaterna Sverige. Sveriges linje under utrikesministern Carl Bildt var att frysa Assads militära övertag genom ett vapenembargo. Moderaternas Sofia Arkelsten som var ordförande för utrikesutskottet beskrev sommaren 2013 kriget som en "humanitär katastrof". Hon menade att vägen ur konflikten var diplomati och förhandlingar.
Uppenbarligen har varken Putin eller Assad delat hennes uppfattning på den punkten. Samma år besökte generalen i Fria syriska armén Selim Idriss EU-parlamentet i Bryssel och vädjade om hjälp. Framförallt behövde hans armé pansarbrytande vapen för att stå emot regimens stridsvagnar. Hans vädjan hörsammades inte av Hökmarks parti.
Sveriges hantering av kriget i Syrien har varit en kopia av det sätt på vilket Bildt-regeringen hanterade angreppet i Bosnien under 1990-talet. I somras inför 20-årsdagen av folkmordet i Srebrenica riktade anhörigföreningen Srebrenicas mödrar svidande kritik mot Sveriges agerande under kriget. Det är troligt att liknande kritik i framtiden kan komma att riktas mot Sverige från de som överlever Assads övergrepp.
Markus Göransson
Doktorand i internationell politik, Aberystwyth University