Svenskt skogsbruk är en klimatskandal
25 organisationer: Vi stöder samernas kamp mot skogsbolagen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-02-06
DEBATT. I dag på samernas nationaldag vill vi med denna text uttrycka vårt stöd för Sápmi. Att det Svenska skogsbruket skulle vara klimatanpassat och rättvist är som Samebyarna uttrycker det, mycket riktigt en bluff.
Med anledning av 29 samebyarnas upprop skrev Svenska samernas riksförbund (Sámiid Riikkasearvi), det organ som samlar Sveriges samebyar, i ett öppet brev till regeringen: “Sveaskog bör som ett statligt ägt bolag kunna förväntas gå i bräschen när det gäller respekten för samebyarnas renskötselrätt, naturvård- och klimatarbete inom skogsbruket. I stället visar samebyarnas upprop tydligt på hur Sveaskog tar sig runt hänsynskraven till renskötseln och låter ekonomisk vinning gå före respekt för mänskliga rättigheter och ansvar för klimatet. Detta kan fortgå eftersom Sveriges regering tillåter det.”
Samebyarnas upprop och undertecknades ställningstagande är ingen protestaktion – det är en skyddshandling. Friska ekosystem är en förutsättning för livet på planeten. Våra skogar mår inte bra.
Kalhyggesmodellen i Sverige bidrar till det historiska nederlaget att hela 14 av 15 skogliga naturtyper inte har gynnsam bevarandestatus i Sverige. Omvandlingen från friska ekosystem till trädplantage och industriella bestånd är inget mindre än en internationell skandal; i Sverige är nu 64 procent av trädbestånden yngre än 62 år; ur skogsekologisk synvinkel är de tonåringar.
Mellan 1950 och 2010 hade redan över 60 procent av Sveriges produktiva skogsmark kalavverkats och omvandlats till produktionsskogar.
Skogsskövlingen fortsätter trots att FN:s klimatpanel (IPCC) gång på gång upprepar vikten av skydd av naturskogar som en viktig klimatlösning. De sista naturskogarna har lagrat (och fortsätter lagra in) stora mängder kol i mark och biomassa och är därför viktiga att bevara för att kunna tackla klimatförändringarna. Intakta friska ekosystem och variationsrika skogar är även mer resilienta (motståndskraftiga och tåliga, reds anm) och återhämtar sig bättre från till exempel storm, brand, eller stora insektsangrepp.
Vi kan inte fortsätta kalavverka naturskog och samtidigt nå våra miljö- och klimatmål, det är en omöjlighet.
Med dagens långsamma skyddstakt och den snabba takten av kalavverkning kan den kvarvarande naturskogen nedom fjällskogen, utanför skyddade områden, vara borta redan inom 10 år.
Om vi inte drar i nödbromsen har vi snart kalavverkat bort vårt uråldriga naturarv och markberett bort samernas historia och framtid, till fördel för kortlivade klimatskadliga produkter – såsom bioenergi och engångsartiklar i papper och papp. Det är nu detta måste stoppas, inte om 10 år, då är det försent.
Dagens skogsbruk omöjliggör klimaträttvisa och förbiser den i grundlagen definierade urfolksrätten; naturbetesbaserad renskötsel.
Det är dags att ta forskningsbaserade politiska beslut gällande våra ödesfrågor: klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald. Sveriges åtaganden gentemot Parisavtalet, Sveriges åtaganden under FN:s konvention och EU:s strategi för biologisk mångfald och den i grundlagen definierade urfolksrätten, sätter tillsammans en tydlig ram för hur mycket och på vilket sätt vi kan bruka skogarna. Vi kräver politiska förändringar nu.
Vi kräver skydd, restaurering och en övergång till ett hållbart brukande av skogen, i stället för ett fortsatt förbrukande av den sista naturskogen. Skogsbruket måste, som samebyarnas kräver, bli urfolksinriktat. Respektera samebyarnas grundlagsskyddade rätt att bedriva renskötsel på sina marker.
- Kalhyggeskvoten är nådd. Kalhyggesavverkning av kontinuitetsskog, naturskog och hänglavsskog måste få ett omedelbart slut.
- Skydda och restaurera tillräckligt stora arealer skog för att nå Sveriges internationella och nationella åtaganden och mål, och för att uppnå gynnsam bevarandestatus för de av EU utpekade naturtyperna.
- Att som skogsutredningen föreslår skydda de värdefulla fjällnära naturskogarna är därför en högst angelägen delåtgärd.
- Ge alla statliga skogar med höga naturvärden ett långsiktigt, kvalitetssäkrat och transparent skydd.
- Sluta plantera den invasiva arten Contortatall. Ta fram en plan för hur befintliga bestånd kommer att avvecklas och hur dessa marker ska restaureras (inte att förväxla med att träden enbart ska avverkas).
- Regeringen måste ge ett nytt ägardirektiv till Sveaskog; Sveaskogs avkastningskrav måste avskaffas. De statliga ägardirektiven ska syfta till att nå en hållbar förvaltning av skogen och uppnå Sveriges miljömål. Samma sak gäller förvaltningen av övrig statlig skogsmark inom exempelvis Fastighetsverket.
Ell Jarl, Fridays for future Stockholm
Isabelle Axelsson, Fridays for future Stockholm
Sophia Axelsson, Fridays for future Stockholm
Anton Foley, Fridays for future Stockholm
Alde Fermskog, Fridays for future Gävle
Andreas Magnusson, Fridays for future Falun
Alva Danielsson, Fridays for future Sundsvall
Fanny Skarin, Fridays for future Göteborg
Sofia Uribe, Fridays for future Stockholm
Iris Elmér, Fridays for future Stockholm
Lina Burnelius, projektledare och internationell koordinator, Skydda skogen
Robin Zachari, kanslichef Folkrörelsen Skiftet
Julia Norman, Nordic Climate justice program
Leo Rudberg, ordförande Fältbiologerna
Pella Thiel, End Ecocide Sweden
Ossian Matthiesen, talesperson för Klimataktion
Isadora Wronski, Sverigechef Greenpeace
Kajsa Falk, Nätverket stoppa Preemraff
Mikael Sundström, ordförande Jordens vänner
Klara Knapp, ordförande Latinamerikagrupperna
Robin Holmberg, ordförande Push Sverige
Jonas Bane, ordförande Klimatriksdagen
Tomas Hallingbäck, ordförande Mossornas vänner
Mora Aronsson, ordförande Svenska botaniska föreningen
Alex Brekke, Generalsekreterare Amazon watch Sverige
Johan Lind, ordförande för föreningen Naturfotograferna
Martin Westberg, ordförande Svensk lichenologisk förening
Nikolas Berg, ordförande Byakademin
Pia Karlsson Rantanen, ordförande Ekopedagogiska föreningen
David Bennett, ordförande Omställningsnätverket
Magnus Sylvén, ordförande Rewilding Sweden
Marcus Lidström, ordförande Naturskyddsföreningen i Norrbottens län.
Nora Lundblad, Naturskyddsföreningen i Jämtland-Härjedalen
Björn Abelsson, Naturskyddsföreningen Västernorrland
Hjalmar Croneborg, Sveriges mykologiska förening
Gunilla Winberg, ordförande Framtiden i våra händer
Arci Pasanen, Naturens rättigheter Göteborg
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.