Vi massmedicineras med psykofarmaka
Debattören: Sverige behöver en psykiatrisk vård som inte baseras på kemikalier
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-01-29
DEBATT. 2019 fick enligt Socialstyrelsen drygt 1 042 000 svenskar antidepressiva medel utskrivna, drygt 850 000 fick sömn- och lugnande medel och cirka 528 000 svenskar fick lugnande- och ångestdämpande medel utskrivna. Till det kan läggas 133 000 personer som fick adhd-mediciner och 159 000 som fick antipsykotiska medel förskrivna.
Det pågår en massmedicinering av psykiskt dåligt mående i Sverige. Detta hade varit positivt, om medicinerna botade eller åtminstone mildrade lidandet. Men så är inte fallet. Trots massförskrivning av psykofarmaka minskar inte det dåliga måendet på befolkningsnivå. I stället ökar det.
På den ideella patientföreningen Equal bedriver vi bland annat rådgivning gällande psykofarmaka. Varje år tar vi emot hundratals telefonsamtal från människor som mår dåligt av psykofarmaka men som inte kan sluta för då mår de sämre.
Berättelserna liknar varandra. Man har under någon period av sitt liv mått dåligt genom förlust av någon man älskat, stress på jobbet eller dålig ekonomi. Man har uppsökt sjukvård och efter 20 minuter gått ut med ett recept i handen på ett preparat som i bästa fall kan lindra ångest- och depressionsrelaterade symtom under viss tid, men på inga sätt utövar en sjukdomsspecifik effekt som insulin till diabetiker som ofta falskt påstås.
För hundratusentals svenskar är detta början på en lång period av biverkningar som ger olika psykiatriska symtom.
När man uppsöker vården tolkas biverkningarna som antingen symtom på den gamla, eller ny, psykisk sjukdom. Man får andra psykofarmaka förskrivna med andra biverkningar, och så är karusellen igång.
Som patient kan du i princip inte tacka nej. Om du inte äter medicinerna anses du inte medverka till din egen rehabilitering. Gör du inte det uteblir sjukpenning från Försäkringskassan.
En sorts tvångsmedicinering på befolkningsnivå äger rum till följd av frånvaro av ickefarmakologiska vårdalternativ.
Det är inte ovanligt att personer som ringer till oss har prövat 10–15 olika psykofarmaka genom åren, eller att man samtidigt äter olika psykofarmaka som ska pigga upp, lugna ner, ge sömn, stabilisera humöret eller öka koncentrationsförmågan.
Människors kroppar, hjärnor, psyken och själar slår bakut. Men psykiatrin verkar vara renons på att ta till sig av patienternas berättelser.
I Region Stockholm finns nu långt gångna planer på att införa ännu en ny kemikalie mot depression, esketamin, till mycket stora kostnader för skattebetalarna. Esketamin, ett narkosmedel som ger ett hallucinogent rus, och som tillverkarens egna försök visar är ungefär lika antidepressivt som vatten, ska börja administreras från särskilda enheter.
Biverkningarna är så stora att patienterna måste ta preparatet övervakat och får inte köra bil på ett helt dygn efter intag på grund av ruset. Man häpnar.
Det är nu dags att växla om och börja erbjuda en psykiatrisk vård som inte huvudsakligen baseras på kemikalier utan på samtal, motion, vila och relation. Exempel på sådan psykiatrisk vård finns i våra grannländer. Den är efterfrågad, effektiv, biverkningarna är få och behandlingens effekter sitter i länge. Ofta under hela livet.
Vi uppmanar nu Region Stockholm som landets största upphandlare av psykiatri att i likhet med de andra regionerna i landet skrinlägga planerna på att införa esketaminmottagningar. Ge i stället ett uppdrag till er egen produktion att utveckla och driva åtminstone en klinik som baserar psykiatrisk vård på annat än kemikalier.
Per Sternbeck, föreningssekreterare, föreningen Equal
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.