Minnesplats behövs för pandemins offer
Debattören: Vi är många som sörjer någon som dött i covid-19
DEBATT. Det är många med mig som sörjer att någon de älskar dött i covid-19.
Det är många med mig som blivit sjuka i covid-19 och som är tacksamma att vi lever.
Samtidigt har fler slungats in i arbetslöshet och ekonomisk otrygghet, andra har blivit utsatta för våld i hemmet ännu mer än innan pandemin och medmänniskor mår dåligt av den otrygga situationen och sjukdomens framfart.
Pandemin pågår fortfarande men tack och lov har vi fått verkningsfulla vacciner som gör livet lite lättare att leva just nu.
Vi får fortsätta anpassa våra liv samtidigt som vi också måste leva vidare med våra svåra upplevelser.
Sverige måste nu börja planera för hur vi ska kunna leva med minnet av pandemin. Hur ska alla vi som drabbats på djupet hantera våra trauman? Hur ska vi kunna dra lärdomar av det som hänt, kunna reflektera över det och finna någon tröst trots det vi upplevt?
Var och en av oss som mist någon vi älskar, i mitt fall min pappa, hittar såklart egna sätt att hantera sorgen och traumat. Men jag menar att vi tillsammans som land också måste både erkänna och visa att vi ser hur hårt pandemin drabbat Sverige.
Vid andra nationella trauman har vi upprättat minnesplatser och olika minnesmärken. Här kan till exempel nämnas Estoniamonumentet som är en minnesplats över Estoniakatastrofen och Gravitational Ripples som är ett minnesmärke över offren för jordbävningen i Indiska oceanen 2004.
Minnesstenar har också rests för offren för spanska sjukan. Därför menar jag att det är inte bara rimligt, utan viktigt att vi uppmärksammar det stora trauma som de snart 15 000 döda i Sverige lämnar efter sig.
Det är en svår tid vi lever i och samhällets erkännande och framlyftande av detta är viktigt för både anhöriga och de som drabbats på andra sätt av pandemin.
Att samhället ser och visar genom ett minnesmonument att de som dött och insjuknat är värda att minnas kan samtidigt bidra till en början på helande och kan göra det lite lättare att leva med det trauma som sjukdomen fört med sig. Det är viktigt att vi som land lyfter fram de själsliga aspekterna i och med att vi är med om en exceptionell och svår tid.
Jag föreslår att regeringen i samverkan med regioner och kommuner utreder hur en minnesplats eller ett minnesmonument kan uppföras över pandemins offer.
Detta kan antingen vara på en eller flera platser i landet i syfte att ge de anhöriga bekräftelse för det trauma som pandemin fört med sig och samtidigt kan monumentet vara en plats för helande och för att minnas de som dött i pandemin.
Vi får inte glömma, mitt i den medicinska kris vi är med om, att vi som människor också har ett behov av att sorgebearbetning och att komma samman och hedra de som tyvärr fallit offer för Covid-19.
Kukkamariia Valtola Sjöberg, författare
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.