Svenskar litar varken på politiker eller media
Debattörerna: Vi närmar oss med stormsteg gränsen för vad demokratin tål
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-03-14
DEBATT. Hotet mot demokratin är på väg mot en brytpunkt. Tendensen är internationell och vi närmar oss med stormsteg gränsen för hur mycket demokratin tål innan den börjar gå sönder.
Precis som miljön, bär demokratin med sig sina egna tipping points – gränser som om de passeras riskerar att orsaka irreparabla skador på människors tilltro till samhällets grundläggande värden och mekanismer. Vågar vi ta den risken?
Svenskarna litar inte på vare sig politiker eller media och allt fler anser att hotet mot den svenska demokratin är stort. Det visar nya resultat från en undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Folkets hus och parker.
Undersökningen genomfördes första gången 2022 och de färska resultaten från årets upplaga är än mer alarmerande än de föregående.
Så många som nio av tio anser att dagens politiker varken stärker eller försvagar demokratin (52 procent anser att man varken stärker eller försvagar, 34 procent att man försvagar). Det är ett förkrossande underbetyg och mycket illavarslande för demokratin.
Demokrati betyder som bekant folkstyre och de politiska företrädarna har fått folkets förtroende att sköta landet.
Undersökningen visar dock att endast 7 procent anser att politikerna i praktiken stärker demokratin.
Stödet närmar sig därmed en halvering från 2022, då det låg på 12 procent. Den senaste valrörelsen har spätt på misstron mot politikerna.
Om man leker med tanken att hela politikergruppen skulle utgöra ett gemensamt riksdagsparti, skulle de snart närma sig gränsen för att trilla ur riksdagen.
Fortsätter minskningen i samma takt, kommer svenska folket ha tappat hela sitt förtroende för politiker lagom till nästa val.
Stark oberoende media har alltid framhållits som en utjämnande kraft gentemot politiken, men även den tredje statsmakten får underkänt i undersökningen.
Allt färre uppfattar svensk media som oberoende, och fler än fyra av tio anser att media inte heller agerar oberoende. Här ledde valrörelsen förra året och tillhörande nyhetsrapportering till ökad kritik mot medierna.
I det samhällspolitiska landskap där forskning och vedertagen kunskap alltmer sätts på undantag, förstärker undersökningens resultat bilden av ett växande misstroende mot information som sprids via etablerad media.
I och med att medias oberoende ifrågasätts allt mer, sätts en nödvändig balans ur spel. Demokratin riskerar därigenom att mista en viktig skyddsmekanism.
Men det finns ljuspunkter i mörkret. Nästan alla (98 procent) anser att demokratin i hög grad är värd att försvaras. Och mer än hälften är beredda att engagera sig för ett tryggare och säkrare lokalsamhälle.
Potentialen är stor, då i princip varannan person kan tänka sig att engagera sig i det lokala föreningslivet eller annat frivilligarbete för att stärka demokratin i lokalsamhället.
Här finns en intressant parallell till arbetet med tryggare lokalsamhällen, där Umeå kommun visar på unika framgångsfaktorer kopplade till bättre samverkan mellan kommunen, föreningsliv och företag för att motverka det gängrelaterade våldet.
Det som händer i Sverige är långt ifrån ett nationellt fenomen. Demokratin utsätts för hårdare prövningar än någonsin över hela världen.
I FN-förbundets tidning Världshorisont konstaterar man att de senaste 32 årens demokratiska framsteg är utraderade.
Liknande slutsatser dras av det oberoende institutet Freedom House och tidningen The Economist. Bara 8 procent av världens befolkning lever i fullt demokratiska länder.
Mot bakgrund av detta kan vi konstatera att det som behöver göras i Sverige inte handlar om att hitta lösningar för svenska särintressen, utan snarare måste vara en del i en internationell, samfälld strävan att bryta de tidigare lågmälda men nu allt arrogantare och öppna, systematiska attackerna mot demokratin, och skapa konstruktiva vägar för ett folkligt engagemang kring ett öppet demokratiskt samhälle som präglas av dialog och respekt.
Det auktoritära ledarskapets utbredning behöver brytas – nu.
Demokratin börjar i det lilla – hos människan i det lokala samhället.
Vi menar att arbetet med att vända den negativa trend som undersökningen visar, måste komma ur just lokalsamhället. Lokala partiföreträdare behöver tillsammans med representanter för civilsamhället, andra parter och inte minst medborgarna själva sätta sig ner och diskutera hur man tillsammans skapar ett klimat där demokratin åter kan växa sig stark.
Än finns tid att vända utvecklingen, men vi tror att vi behöver göra vår strävan till en del av ett ställningstagande och ett arbete som bedrivs likväl superlokalt som globalt.
Därför behöver demokratin ett eget Parisavtal, där vi på samma sätt som kring miljön pekar ut gemensamma, globala mål.
Det behövs ett akut globalt upplysningsarbete om demokratins avgörande betydelse för mänsklighetens bästa, och där Sverige skulle kunna ta täten och samla fler länder i ett sådant arbete.
De första stegen på nationell nivå kan vara:
- Upprätta ett nytt handslag mellan politiker och medborgare som bygger på kontinuerlig dialog och ett ömsesidigt förtroende.
- Starkare, oberoende media med armlängds avstånd till politiken, där public service självständighet säkras långsiktigt i grundlag.
- En överenskommelse mellan det offentliga, civilsamhället och näringslivet för att erbjuda vägar att kanalisera samhällsengagemang för gemensam nytta.
- Uppmuntra nya samverkansformer utanför de traditionella mellan medborgare och förtroendevalda.
- Öka offentligheten i riksdagspartierna då de till största delen finansieras genom skattemedel.
Demokratin är ingen konstant, utan behöver vårdas, underhållas och utvecklas. Därför behöver vi börja nu, för alternativet förskräcker.
Vi vågar verkligen inte vänta.
Gunilla Carlsson, ordförande Folkets hus och parker
Calle Nathanson, vd Folkets hus och parker
Jan Scherman, debattör, författare och producent SVT-serien ”Länge Leve Demokratin”
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.